The one and only...

2019-03-25 | 23:07:54

 

 

 

 

Ja nu är hon verkligen 7 år fyllda, min donna, prinsessa, min dotter.

För klockan 21.04 den 25 mars 2012 kom min första och enda dotter till världen.

En långdragen process och hon tog priset av de alla i smärta och besvär att få ut.

Men givetvis värt varendaste liten värk, för jag fick världens absolut bästa tjej (såsom vi alla mammor säger, såklart 😉).

 

 

 

 

Nyfödd liten sessa 

 

 

Har tappat räkning på hur många gånger jag fått frågan ”är du inte glad att du fick en tjej också, bland alla pojkar?”

Samma svar (i stort sett)…Om man nu själv skulle behöva trycka på en knapp vid var graviditet, för att bestämma könet, så ja, då hade jag nog, efter fyra gossar valt att trycka på ”tjejknappen”.

På riktigt, även om det låter som en klyscha, ett friskt barn är högsta önskan i alla lägen och efter varje graviditet har jag blivit ännu mer nojig över allt som kan hända och gå snett.

Men visst är det lite skoj att få besöka flickavdelningen och köpa lite ”tjejkläder” (med respekt för allt vad genustänk heter). Att hon sedan blivit den tjejigast tjejen gör det ju inte direkt lättare att låta bli shopping av halsband, hårspännen, Barbies och unicorns, och jag intalar mig själv att jag har full rätt att gå ”all in” på allt vad tjejgrejer heter.

Mammas tös…the one and only

 

 

 

 

 
 

 

I lördags bowlingkalas med hennes bästa kompisar (och lillebror 😉) och idag har hon firats med tårta, presenter, sång och släkt.

 

 

 

Filippas bästa ❣

 

 
 
 
 
 
 
 

En nöjd, men trött liten tös somnade ovaggad kan man säga.

 

Lilla Filipppa, min fina tjej 😍

Idag hurrar vi enbart för dig!

Att du nu 7 år fylla, är verkligen nåt att hylla

Du min fina tjej, vad jag älskar att få ”hänga” med dig 💖

 

 

GRATTIS PÅ FÖDELSEDAGEN, ÄLSKAR DIG STJÄRNSTOPP !!!

*** FILIPPA KRISTINA, 2012-03-25 ***

 

 

 

 


Dessa jäkla beslut...

2019-03-22 | 13:23:45

 

 

 

Livet tar snabba vändningar nu och jag vet inte riktigt om jag hänger med alla gånger.

Men visst har jag funderat, inte gjort något förhastat, och jag har bestämt mig.

Hur mycket jag än trivs på Medicinmottagningen så ska jag efter avslutad praktik där börja min anställning som medicinsk sekreterare på Mitt Hjärta i Fagersta.

Jag har givetvis vägt för- och nackdelar, och kommit fram till att detta nog blir det som blir bäst i längden. Vardagen ska gå att få ihop, och ”lyxen” att kunna välja mellan två jobb i lilla Fagersta direkt efter utbildningen hade jag aldrig vågat hoppats på. Så jag klagar absolut inte, även om det ibland känns jobbigt med beslut och att inte ha en kristallkula som hjälper en att veta.

 

Kom en del tårar igår när jag berättade beslutet. Tycker att det är ett fantastiskt härligt gäng på Medicinmottagningen, och jag trivs så bra med mina kollegor.

Men det blir säkerligen bra på vårdcentralen. De verkar ju supergulliga de också, och jag ser verkligen fram emot att lära känna de och lära mig en massa nytt.

Som sagt, beslutet är taget, efter många om och men och kanske, nu är det så det blir.

Och jag slutar ju inte på en gång. Kommer gå klart praktiken där och jobba timme så ofta jag kan.

Sedan examensarbetet och ja, efter det färdig med.sek!!!

 

 

 
 

Hur som helst så förblir jag den "lilla sekreteraren"  😇

 

Är hemma och vabbar idag. Liten kille med öroninflammation. Milton fick dock penicillin i onsdags, så det har blivit mycket bättre nu.

Äckel päckel medicin och det är inte roligt alls att behöva lirka i honom det. MEN, jag kom på tricket som fick honom att tycka att det är helt ok. Han får lite Coca-Cola efteråt. Det lockar tydligen och medicinen slinker ner.

 

Tur att han fick penicillin så snabbt och är piggelin nu, för helgen är fullspäckad.

Inleder lördag morgon med ”mockjour” på ridklubben. Sedan Filippas kalas på eftermiddagen. Bowlingkalas med hennes bästa tjejer. Är ju himla skoj det där med barnkalas ändå, de är så söta tjejerna och håller så bra ihop. Fatta hur mycket Filippa har längtat och ser fram emot morgondagen 😍

Kalaset hemma blir på den riktiga dagen, på måndag. Tårta och ballonger… och kanske någon present 😊

 

Känner mig tyvärr lite risig. Har nog åkt på en bacill jag med. Många som är krassliga på jobbet (förutom patienterna då 😉) och det var väl inte helt otroligt att jag också skulle få en släng av bacillerna.

Men Ipren och Alvedon funkar och idag är jag ju hemma ändå och vilar lite med min ”piggelin unge” med numera obemärkt öroninflammation.

Fredagsmys ikväll med tre av sex.

Förutom på jobbsidan är det mycket att fundera på nu. Veckan har kommit med det ena efter det andra och helgen är mer än välkommen!!!

Ibland vill man liksom bara knäppa med fingrarna, blunda en stund och sen är allt bra igen.

Men nu lever jag ju knappast i någon saga, så det glömmer vi direkt…

Berg- och dalbanan är konstant igång.

 

 

Ska pallra mig ut i solen en sväng nu, medan den finns kvar…som man säger, det gäller att passa på.

 

Trevlig helg på er!

 

KRAM ❣

 

 

 


Hela 11 år...

2019-03-21 | 10:17:42

 
 
 
 

Idag blir min lille Vincent stor, även om jag det inte riktigt tror.

Vad hände och när blev det såhär, 11 år, bara sådär 😉

Men det är väl bra att han framåt går och idag får fylla ännu ett år, även om nu mamman är trög och inte riktigt förstår.

 

Den lille killen som i mitten av barnaskaran blev satt, och därför fått hänga med på både ditt och datt.

Att på ett sjukhus få lära sig att sitta, krypa och gå. Det är det ju inte många som kan få.

Men med brorsan har han alltid hakat på och såhär i efterhand vet vi ju hur galant det kan gå.

 

Med det stora hjärtat och huvudet ständigt på skaft, har världen tagit sig an med en väldig kraft.

Skola, teater och allt vad det nu är, han suger in och massor sig lär.

 

 

 
 
 

 

Min älskade, fina lille kille. Hoppas du idag får det mesta som du ville.

Vad du än gör och vad du i framtiden nu tar dig för, kom ihåg att mamma alltid finns för dig, tills den dag jag dör.

 

Grattis på födelsedagen min älskade Vincent!!!

*** Frans Vincent 2008-03-21 ***

💖💖💖

 

 
 

När vardagen rullar på...

2019-03-16 | 12:28:26

 

 

 

 

Men hallå, vad hände ???!!! det är ju redan mars, och har så varit ett tag

Jag har tänkt skriva, men det har stannat vid tanke. Har ju fullt upp att skriva om annat (läs journaler).

Börjar även planera så smått inför mitt kommande examensarbete. Det sista av utbildningen, men nog en riktig utmaning och något at verkligen klura på för att få till en ”röd tråd” och inte tappa fokus och dessutom få till allt rätt. Allt ifrån fakta till korrekt stavning och alla språkregler.

 

Kanske ingen skräll att jag ska skriva kring ämnet ”vårdens baksida”. Har ju som bekant fått se en del av den själv under Melwins vårdtid, och nu har jag fått ännu mer ”kött på benen” efter att komma in i vården på riktigt.

Vi har en fantastisk sjukvård på många sätt, och det finns så himla mycket som är bra, men tyvärr också sådant som är mindre bra. Kanske lyfts inte allt fram och man tror nog gärna att saker är som det är och mycket inte kan bli bättre. Men jag hävdar bestämt att det fortfarande finns orättvisor och en hel del som inte riktigt blir hanterat som det ska. ¨

Skriver inte mer om det nu, för det är ju just det jag ska ägna mina fem återstående veckor av utbildningen till.

 

Känns dock fantastiskt skönt att ha en tillsvidareanställning direkt efter avklarad utbildning, och att jag sedan september jobbat som timanställd på medicinmottagningen i Fagersta och kommer så att göra så mycket som jag hinner och kan samtidigt med sluttampen på utbildningen för att sedan gå över till heltidsjobb.

 

 

Det är inte ofta jag gör något för mitt eget ego. Lite tid ifrån barnen och bara vara lite ”wild and crazy”.

Men för ungefär en vecka sedan hände det. Jag och en god vän for på kryssning. Ut på havet på årets Partykryssning. Bokat sedan i oktober/november någon gång, och det blev slutsålt på några timmar.

En superrolig kryssning, med bra musik/band som spelade, alla glada och partysugna människor, underbar stämning, mycket dans och det blev verkligen en energiboost att vara borta det dygnet.

Tänk vad lite det kan göra ändå. Jag struntar ofta i att prioritera mig själv och ta mig lite tid ifrån barnen, göra något skoj bara för mig. Men så här i efterhand, visst blir jag en mer tålmodig och ”bättre” mamma av att fylla på med ny energi. Något för mig att fortsätta prioritera framöver och ta mig lite tid till.

 

Men det är en sak att vara borta. Väl hemma igen och vakna till ett tyst och tomt hus, det är verkligen inte min grej.

Har svårt att slappna av då och ”bara vara”. Men jag måste träna lite på det, jag vet!

Förut hade jag ju oftast inlämningsuppgifter och/eller någon tenta att plugga till, men nu är ju det också slut. Så då måste jag liksom tvinga mig själv till att softa och göra sånt jag aldrig hinner annars. Jag blir bättre och bättre, men tur det inte är så ofta det händer. Barnen hemma är det absolut bästa i alla lägen!

 

Så jag varvar dygnets 24 timmar med sjukan, aktiviteter, vardagssysslor och så sova lite då och då 😉

 

Nu kommer vi in i en födelsedagsperiod. Först ut är Vincent som fyller 11 år. Honom ska vi fira i helgen, men schyyyy, säg inget, för det är en hemlis för det lilla födelsedagsbarnet, som säkert tror att det blir helgen efter att han fyllt och kommer till mamma. Men det blir helgen nu, före. Sen helgen efter är det vår lilla sessa som blir 7 år, och som hon har väntat. Men snart är det dags för tårta och kalas.

Det är himla skoj att fira, en härlig period så här på vinter/vårkanten.

 

 

 
 
 
Nu är det dags igen att fira "mellanprinsen" i barnaskaran 😍

 

Nu gäller det att ta tag i våra stående lördagsrutiner. Pickaboo förljt av Sibyllalunch och softa eftermiddagen…

Förutom för hockeysonen såklart, som är på cup i dagarna två…ovanligt va 😉

 

 

Önskar er en skön helg!

 

Kram kram


RSS 2.0