bloglovin

En vakande hand...

2019-04-01 | 12:54:26

Gillar inte allt detta med tidsomställning, inte alls och tycker att det är totalt onödigt. Flytta fram klockan, ”bli av med” en timme, fy va trist, på en söndag dessutom. Dagen man vill ha ut det absolut mesta av.

Men men, det är som det är, och nu är vi i alla fall på väg mot ljusare tider. Det kommer bara swisha till så är det snart sommar, sååååå skönt. Hoppas på en varm och solig sommar, även om jag mest kommer sitta inomhus på ett sjukhus och jobba. Härliga ljumma sommarkvällar, kvällsdopp och altanhäng funkar ju även om man jobbar under dagen.

 

Jag har uppenbarligen en aningen halvgalen tonåring som älskar att grilla, trots att det inte var särskilt varmt och skapligt blåsigt. Men skönt för mig att inte behöva laga så mycket mat såklart.

Det är så himla gott med grillat, DET är verkligen vår/sommartecken.

 

Har haft en lugn och skön helg ihop med barnen. En tripp till Sala (av alla ställen) för att fixa lite vårskor. De växer ju tydligen 😉

Måste berätta om att jag var med om en ”nära döden” upplevelse.

Vi åker mot Sala, ligger mellan 90-100 km/h, vilket var helt ok på den vägen.

Så ser vi en bill på vänster sida komma åkandes på en liten grusväg upp mot den stora vägen, som vi kom susande på. Albin och jag sitter fram och Albin säger helt plötsligt ”han kommer inte stanna”, allt går jättefort och biljäkeln kör rakt ut, man hinner verkligen inte reagera särskilt mycket i de lägena och allt gick så jäkla snabbt. Vi kommer förbi med max 2 dm marginal. Snacka om änglavakt. Vi var givetvis alla lite skakade efter det. Bilen full i barn och det hade aldrig slutat gott om det smällt.

Ren tillfällighet, men det är ändå anmärkningsvärt. Bilstereon letar själv upp en radiokanal om den för dålig mottagning. Tydligen hade den gjort det och kommit in på P2 som spelar ett väldigt melankoliskt stycke.

Det blev en aningen annorlunda resa, men vi kom i alla fall fram till att någon måste absolut hållit sin vakande hand över oss. (vet att inte alla tror på sånt, men det gjorde vi i det läget).

Blev påmind om hur sköra vi faktiskt är, hur snart allt kan förändras, och om hur tacksam man ska vara över livet och verkligen ta vara på det på bästa sätt!

Ja, vissa händelser får en att tänka till…

 

 

 

 

 

Filippa har gått upp ett snäpp i storlek på foderhäst, Pegasus. En supermysig kille. Cool och så snäll. En toppenhäst att ha såhär i början. Filippa helnöjd och galopperar vidare i livet 💕

 

 

 

 

Kram på er & take care ❣

 

 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

RSS 2.0