bloglovin

So much to do, so little time...

2018-11-26 | 15:19:36

 
 
 

Så är det i livet för stunden.

Men så ser det väl å andra sidan ut för de flesta.

 

Inne på sista praktikveckan nu. Så jäkla trist, vill stanna här. Tur jag kommer att jobba så fort jag kan på samma ställe i alla fall. Annars får jag nog abstinens eller dör tråkdöden av att bara plugga och plugga. Men jag ska inte klaga. Tre veckor innan jullov och sedan bara EN termin klar. Sedan kan jag titulera mig som medicinsk sekreterare. Klappa mig själv på axeln och säga…I made it!!!

Men inte där än…

 

 

 
 
 
Love it...även om man blir lite trött emellanåt, fredag är och förblir bästa dagen och helgen alltid är välkommen!
 

 

Förberedelserna har börjat. Det närmar sig med stormsteg…JULEN!!!

 

 

 

 
 
 
 

Ni vet ju, jag är Grinchens raka motsats. Älskar julen!

Givetvis är stjärnor och adventsstakar redan på plats, och det pyntas lite till och lite till för var dag.

 

 

 

 
 
 
Lite klart inför advent. Så måste jag klaga lite om min "skadade fot", som aldrig läker. Skulle vilja gå i mina tofflor jämt, men känns ju lite fel med tanke på årstiden 😉 Inne på tredje (eller är det fjärde) veckan nu som sårskadad 😡
 
 
 
 
 
 
Flyttkartonger packas upp lite då och då, även om det går vääääääääldigt långsamt. Men det händer lite iallafall 😄
 
 

Första julmarknaden besöktes i helgen. Åvestbo Julmarknad. Lite av en tradition för oss att fara dit. I år var det extra fint med en lagom kall vinterdag med strålande sol och vitt på backen. Stämningsfullt!

 

 

 

 
 
 
Besök hos Tomten i Tomtebo. Milton tuff och pratade glatt med Santa, medan Filippa var aningen lite skeptisk...
 
 
 
 
 
 
Melwin och han klass 6 stod flitigt och sålde för att tjäna en slant till kommande klassresa
 

 

Black weekend i helgen, och grabbarna (tro det eller ej) ville dit en sväng. Det behövdes lite kläder till avslutningar och för att de helt enkelt blivit urväxta.

Albins stuga är äntligen färdig (kanske jag redan har skrivit om, minns inte) så lite inredning dit.

 

 

 
 

Albin har typ flyttat hemifrån redan 😉

 

Övningskörning av 16-åringen både dit och hem. Hemresa i halt väglag och mörker. Han är verkligen superduktig på att köra, men mammans nerver är allt lite klena. Men jag lär mig att ”andas” jag också, är väl bäst det 😉

 

 

 
 
 
Vincent, min lille "teaterapa" har haft föreställning i helgen. Himla duktiga barn det där 💖
 

 

Gymnasieval för Albin, och herregud vilken djungel det är med olika hockeygymnasium och ”uppvisningar”

Men nu är det sluttampen. Inga ändringar av valen fr.o.m. 1 dec, så det gäller att tänka till nu de sita dagarna och sedan är det ”bara” att vänta på besked.

Men nu till det mest nervösa för stunden. Albin ska till Östersund och visa upp sig för antagning till deras hockeygymnasium.

Fatta…Östersund!!! Det är ju skitlångt dit. 6 timmars körning enkel väg.

Vi hade inte sökt dit, men de kontaktade Albin och ville träffa honom. Känns inte som om man bara kan sumpa den chansen och Albin vill ju dit, så då ska han åka dit.

Logistiken är dock som vanligt väldigt svår att få ihop.

Minisarnas pappa jobbar, jag har sista praktikveckan och MÅSTE göra mina timmar. Att tur och retur (12 timmar totalt) på ett dygn kändes övermäktigt, och detta väglag är för mig aningen skrämmande. Innan helgen var jag fast besluten att jag skulle följa med honom på tåget. Snällt vänta en heldag i Östersund medan hockeysonen ”visade upp sig”.

Men igår insåg jag att det verkligen inte fungerade. Även om tre av barnen har ”pappavecka” är det ett par barn kvar att ta hand om och jag vet inte hur jag ska trolla in mina praktiktimmar om jag håller mig borta i över en dag. Börjar ju skolan nästa vecka igen och kan knappast sitta här då i tid och otid.

Men hockeysonen är tuff, och han ser inga hinder att ta tåget norröver på egen hand. Han fyller visserligen 15 år nu i december, men ändå är ”hönsmamman” lite brydd över att släppa honom bara sådär. Men nu är biljetterna bokade och klara. Nattåg dit med avfärd redan ikväll, hockey hela dagen imorgon och sedan nattåg hem till lilla Fagersta igen. Det blir tufft, inte så mycket sömn, men väl hemma igen kan han ju vila upp sig. Ibland får man ta i lite extra 😉

Pratade dock med ansvarig för denna try-out dag och för hockeygym igår, och han skulle ta väl hand om Albin under hans Östersundsvistelse. Hämta och lämna honom vid stationen, och de hade visst något vilorum vid ishallen så han skulle kunna vila lite också om det fanns ”dötid”.

Så det kommer gå bra intalar jag mig själv, och enligt ansvarige mannen så vår Albin långt ifrån den enda som kom utan förälder. Då kändes det liksom aningen lite bättre i mammahjärtat.

Ja, så nu är det bara att hålla tummarna…eller inte, vill jag ens att han flyttar till Östersund???!!!

Det löser sig, men jag har ändå huvudvärk och pulsen är hög (fjantmamman).

 

 

 

 
 
 
Bara att köra hårt nu gubben!!!
 
 
 
Kanske borde vila upp mig lite, MEN...
 
 
 
 

 

 
 
 
Kram på er!
 

 

Kommentarer
Postat av: Anonym

Åh det kommer gå så bra, håller alla tummar och tar🤞🤞.Hoppas på Östersund jag Anna, min hemstad❤

Svar: Är det 😁 Ja vi kanske får hoppas på det då...men det är låååååångt 🙈
Anna Silfver

2018-11-26 @ 18:58:31
Postat av: Anonym

Hoppas/antar att du skämtar, ingen någorlunda ansvarstagande förälder släpper väl iväg en 14 åring själv på en nattlig tågresa med byten/väntan massa timmar hemifrån. Vad som helst kan ju hända på en sån resa 😱

Svar: Det är ett ställningstagande även jag har övervägt. Dock kan jag ju inte heller lämna två små på 5 och 6 år hemma själva och en Östersundsresa är för mäktig för de. Albin ville själv åka, vi har noga pratat igenom detta. Han blev behandlad, som han själv säger, som en kung på tåget, är på plats. Väl mottagen och jag känner nu att han är i goda händer, oansvarig eller inte. Dock har jag en liten aspekt på OM han nu kommer in på deras gymnasium, så har han haft möjlighet att testa på detta, som om ca ett halvår i så fall kommer att bli hans vardag. Rätt eller fel, jag gjorde i alla fall detta val och allt har gått bra. Nöjd unge, nöjd mamma!
Anna Silfver

2018-11-27 @ 06:30:59
Postat av: Lotta

Du är så strong! Och en modig son har du som vågar åka själv. Hoppas han kommer in där han vill komma in. Skrattar alltid åt dina bilder. Stress bilden återspeglar verkligen hur det kan kännas så här inför jul!!!! Var hittar du alla roliga (och fina) bilder??! Själv har jag slutat stressa, vill inte stressa mer. Har insett att det inte är någon idé, det bara bränner upp en och glädjen tappas. Jag hinner ju inte mer än jag hinner. Låter enkelt men det har tagit att komma dit. En dag i taget, en stund i taget och allt ordnar sig till det bästa till slut. Men jag fattar att med 6 barn krävs det där lilla extra. Lycka till med resten av terminen, må bra och ha en fin advent. Kram o tack för en intressant i fin blogg!!

Svar: Tack snälla för värmande ord <3 Önskar dig också en mysig och fin advent. Kram /// Anna
Anna Silfver

2018-11-27 @ 12:33:51
Postat av: Lena

Tycker du tog ett bra beslut. Trygga vuxna ger trygga barn. Julgran till dig.

Svar: Tack! Ja det gick ju bra för honom iallafall <3 Detsamma till dig!
Anna Silfver

2018-12-10 @ 07:34:37
Postat av: Lena

Tycker du tog ett bra beslut. Trygga vuxna ger trygga barn. Julgran till dig.

2018-12-10 @ 07:34:38

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

RSS 2.0