Den stolta modern...

2017-09-13 | 16:22:00

Ni har säkert sett honom, ni kanske har läst om honom…MIN SON

Detta blir ett skrytigt inlägg, för jag är så innerligt stolt över honom och hans arbete, så Ja, jag skiter allt vad Jante heter just nu 😉

 

Allt började med ett projekt, Framtidens företagare som hade som mål att hjälpa ungdomar att komma igång och starta egna företag över sommaren.

 

Robin var minst sagt aktiv och hans idé om att starta upp en business inom potatisbranschen tog form.

Han skulle skörda närproducerade och ekologiska potatisar.

Sagt och gjort, han plockade de för hand, ibland med hjälp av både Melwin och Vincent.

Paketerade de varsamt och stod sedan varje fredag på centrum i Fagersta.

Ryktet om hans goda potatisar med deluxe kvalitet spred sig snabbt, och från att ha stått från 10 - 18 för att sälja slut, gick försäljningen så bra att det var slutsålt fram till lunch.

 

 

 

 

 

 

 

 

Det gick så himla bra, och han jobbade på så fantastiskt flitigt att han kammade hem det ärofyllda priset Årets Entreprenör

 

 

 
 
 
 

 

Här kan ni läsa en artikel om Robin - Potatishandlar´n

 

 

 

 

Här deltar han i Morgonsoffan och berättar om sina erfarenheter som företagare

 

 

 

Han hamnade i media, både tidning, radio och TV

Och allt detta har han uppnått helt själv, med ett jäkla anamma och målmedvetenhet.

Han har utvecklats och min lille gosse, ja, han har blivit både världsvan och stor, så vuxen…så snabbt

Nej mamman hinner inte alls med...

Hon gråter och ser fortfarande sin lille gosse, fast med stor hjälm på en superfin moppe ( som han själv fixat och trixat med så att den blivit så himla fin och körduglig, kanske med lite handledning av pappan också 😉 )

 

 

 

 

 

Men jag är så stolt, så galet stolt över hur han klarar etapp efter etapp på sin målinriktning och hur han fixar sin affärsverksamhet och samtidigt även skolan med de finaste betygen, det begriper jag inte riktigt…den genen tror jag inte han hittat hos sin mamma 😉

Hur som helst så kan jag i alla fall hålla huvudet högt och stolt säga att jag åtminstone är en del av produktionen av denne fantastiske kille <3

 

Nu har jag skrutit färdigt…för denna gång 😉

 

 

Men han går mot nya mål inom potatishandeln min käre Robin.

Han håller som bäst på att starta igång Hemleverans av potatispåsar, direkt till dörren.

Närproducerad och väl omhändertagen av Potatishandlar´n.

 

Ni kan följa Robin - Potatishandlar´n på Facebook;

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 


Tack!!!

2017-09-13 | 15:35:23

Nu är det säkerligen flera av er som funderar över hur jag och min, relativt stora, familj kan ta oss iväg på små utflykter titt som tätt.

Jag förstår hur ni tänker…

Ensamstående, studerar, sex barn

Jovisst, det är ingen lätt ekvation att lösa.

De flesta av våra tripper vi gjort har vi Barncancerfonden att tacka för.

Under året så anordnar de olika evenemang för oss som är medlemmar tillika drabbad familj.

Inte bara det att själva evenemangen är superroliga för både stor och liten i familjen, utan även att det ges tillfälle att träffa många av de vänner vi lärt känna under årens lopp i ”cancervärlden”

För hur nära man än står sina vänner, nära och kära, så är det väldigt svårt att sätta sig in i hur det faktiskt är att leva med cancern i familjen, sitt drabbade barn…

Den resa Melwin gjort, och vi som familj, föräldrar, syskon, är svår att till fullo förstå när man inte själv gått igenom liknande ( tack och lov, önskar inte någon att behöva uppleva denna djävulska sjukdom )

Så då kan det ibland vara lite skönt att få ventilera, skratta och ibland även gråta tillsammans med de som been there, done that…om ni förstår hur jag menar.

 

Så stort Tack till Barncancerfonden och allt vad Ni gör för oss som drabbad familj!

Och alla Ni som stödjer fonden och dess arbete, inta att förglömma, utan era gåvor skulle det ju aldrig fungera <3

 

 

 

 

 
 
 
Min fina, fina vän Sofie
Kommer alltid att minnas lille Victor, den starkaste stjärnan <3
 
 
 

 


Sommaren 2017...

2017-09-13 | 15:06:00

När sommarlovet börjar, känns det hur långt som helst.

Tio långa, härliga veckor. Med sol, bad och lata dagar. Glada, nöjda barn som leker fint tillsammans och man kommer hinna med precis allt det där man tänkt och planerat…

Riktigt så blev det ju inte…denna sommar heller 😉

 

Men visst har vi haft stunder av lycka också 😊

 

 

 
 
 
Vi for till Västkusten
Inte jättevarmt, men inget regn i alla fall och skönt att komma ut till havet en sväng, om så bara för en stund...
 
 
 
 
 
Krabbfiske var givetvis det bästa om man frågar barnen :-)
 
 
 
 
 
 
Krabbor fanns det gott om, och de gillade korv ;-)
 
 
 
 
 
 
Lille Milton bryr sig inte så mycket om temperaturen, i vattnet ska han vara oavsett varmt eller kallt 
 
 
 
 
 
 
Sedan kom vi till resans höjdpunkt...Liseberg!!!
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Funderar starkt på om Lisebergskaninen har en egen "body guard"
Riktigt skrämmande man den där som figurerar i alla "kaninbilder" jag tog ;-)
 
 
 
 
 
 
Kronprins och Lillprins <3
 
 
 
 
 
 
Det åktes så mycket karusell att jag är rätt säker på att Fam Silfver var sist ut från Liseberg den dagen.
Vilket passade mamman utmärkt, nöjda och trötta barn, så raka spåret hem till Fagersta igen :-)
 
 
 
 
 
Hälsa på Morfar och Mormor står högt i kurs
Det metas och det badas, fikas och bara har det lugnt och skönt,
sådär som man bara har det på landet...
 
 
 
 
Mitt vackra, vackra barndomshem bjuder på en fantastisk natur <3
 
 
 
 
 
 
Go´fika
 
 
 
 
Så ääääääääntligen fick jag träffa min älskade barndomskamrat igen, efter sisådär en 30 år, helt galet!!!
Hon har en enormt viktig del av mitt liv, hon som jag tillbringade varenda sommar tillsammans med, hon som är starkare än starkast och ger mig styrka och mod enbart genom att finnas till.
Hon sa till mig; "jag önskade så att jag skulle kunna byta liv med dig Anna"
Jag tänkte, jag önskar så att jag hade en del av ditt liv Nu!
Saker händer, saker förändras, livet...
 
Visst har vi hållit kontakten under alla dessa år.
Först i brevform, men nu finns det ju såna fantastiska möjligheter via sociala medier, så att hålla kontakt med de man önskar hålla kontakt med är ju inga som helst problem :-)
 
Men så, en dag i juli, träffas vi igen och det var underbart att få krama om henne och hälsa på hennes fina familj.
 
 
 
 
Så var det då dags att dra vidare till Karlstad...i år igen!
 
 
 
 
 
Hockeyläger för hockeykillen och campingliv för mig och minisarna
 
 
 
 
 
 
Bor man i stuga så äter man utomhus, oavsett väder, vind och temperatur...
men som tur var slog det om och blev kanon varmt och fint väder just den veckan, "halleluja moment" ;-)
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Så medan storebror svettades i ishallen, roade vi oss med att sola, bada och "sanda"
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Det gick till och med att bada i självaste Klarälven, även om det var lite väl friskt ;-)
 
 
 
 
 
 
Redo att leta fiskar i älva´
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Eftersom campingen erbjöd minigolf gick det inte för mamman att smita undan detta, i mitt tycke, urtråkiga spel, utan fick snällt ställa upp på en runda 
 
 
 
 
 
 
Men men, hur är det nu då...nöjda barn, nöjd mamma, så jag härdade ut ;-)
 
 
 
 
 
 
 
Är vi i Karlstad är ett besök vid Mariebergsskogen ett måste
Där hälsar man på djur...
 
 
 
 
 
 
 
 
...och äter glass :-)
 
 
 
 
 
 
 
Mer bad hos Morfar o Mormor, även om det redan hade blivit svalare och svalare...
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Sista fina, varma sommarveckan tillbringade vi vid Hedkärra sjön.
Toppenställe, där kan man roa sig med både fiske, sol och bad...så plötsligt är alla nöjda och glada :-)
 
 
 
 
 
 
 
Albin hann givetvis med en minst sagt intensiv träningsvecka till innan skolstart...
 
 
 
 
 
...men sista turen innan skolstart gick till nordligare breddgrader, Tomteland!
 
 
 
 
 
 
I år är vi verkligen klara i tid...
Önskelistor skrivna och inlämmnade, fjäsk och kramar med Tomten avklarade
Bara att börja nedräkningen...;-)
 
 
 
 
 
 
 
Vädret svek oss totalt och det var mer eller mindre regn exakt hela tiden
Men vad gjorde väl det när man fick träffa häxor och féer, troll och tomtenissar
 
 
 
 
 
 
Glada och nöjda barn trots regn och rusk ute i tomteskogen ;-)
 
( och om ni undrar varför mina barn varken har stövlar eller regnkläder så var det  liksom strålande sol när vi lämnade Fagersta, och ja, jag erkänner att jag kanske borde ha kollat väderleksrapporten innan avfärd...men men, jag kan väl inte tänka på allt inte, jag kom ju ihåg mina barn i alla fall )
 
 
 
 
 
 
Hmmmm, vad ska vi önska oss nu då...???
 
 
 
 
 
 
Milton föredrog att spana på Tomten sådär lite på avstånd...
 
 
 
 
 
 
 
 
...medan Filippa glatt traskade fram, lämnade önskelistan och kramade herr Tomte
 
 
 
 
 
 
Melwin i ett tappert försök att stilla lillebror från att härja för mycket i Tomtens boning ;-)
 
 
 
 
 
 
Vet inte hur många kort jag har tagna på mina barn sittandes på denna släde genom åren, men alltid vintertid...för detta var faktiskt vårt första besök vid Tomteland på sommaren
Men det kan varmt rekommenderas, supermysigt!
 
 
 
 
 
 
 
Filippas givna favorit, sagofén
 
 
 
 
 
 
På Tomteland finns det snögubbar även på sommaren :-)
 
 
 
 
 
 
Till Albins stora lycka fick man fiska hur mycket man ville på Tomteland, och hade man turen att få upp en regnbåge så var det bara att betala en slant och ta med sig den hem...
Det blev fisk till middag ;-)
 
 
 
 
 
 
Melwin diskuterade lite kring pilbågens användning med en alv :-)
 
 
 
 
 
 
TACK för den här gången Tomteland, kanske ses vi i vinter ;-)
 
 
 
 
 
 
Kan jag verkligen vara skyldig till dessa galningar???!!! 
Javisst, världens bästa dessutom <3
 
 
 
 
 

Heeeeeej...

2017-09-13 | 11:03:48

Oj oj oj vad länge sedan jag bloggade nu, alldeles och på tok för länge sedan…

Sommaren har gått, barnen har börjat på förskola och skola, och det har ju jag med.

Plugghästen i mig har kommit fram OCH DET ÄR SÅ JÄKLA SKOJ!!! För att vara exakt 😉

I skrivandets stund sitter jag hemma och plitar, för det gör vi oftast på tisdag och onsdag, övriga dagar är det lektionslett i Västerås.

Och varför sitter hon då och bloggar på lektionstid kan man ju undra???!!!

Men faktiskt så är detta övning och skolarbete för mig.

Som medicinsk sekreterare är det av största vikt att kunna språket och att skriva korrekt OCH snabbt.

Vi håller som bäst på att träna in alla svenska skrivregler man kan tänka sig, korrekt grammatik och de rätta meningsbyggnaderna m m

Roligt ämne, men inte så lätt som man kan tro kanske. Vi har en väldig massa regler och bestämmelser i vårt svenska språk vill jag lova.

Så jag kan säga att de invandrare som läser och lär sig svenska har ingen lätt uppgift.

Svensk grammatik skiljer sig mycket från många andra språk.

Hur som helst, bloggandet då…

Jo, min fingersättning och snabbhet i skrivandet måste bli betydligt bättre.

Visst har jag skrivit mycket och ofta i mina dagar, dock inte med den korrekta fingersättningen.

Lär om, lär rätt, och det är inte det lättaste att helt plötsligt börja knappa på tangenterna på ett helt annat sätt.

Det går så mycket saktare, men det måste vara rätt. Det krävs på skolan ( för att ta oss igenom tangentprovsskrivningen ) men det krävs också ute på framtida arbetsplatsen.

Genom att skriva med korrekt fingersättning så minskar risken för arbetsskador så klart. Så givetvis kräver då arbetsgivare att man knappar rätt och riktigt.

Så nu övar jag, och tro mig, det går betydligt mycket långsammare än om jag fick knappa på i min egen stil. Men nu ska här läras om, och jag har ju i alla fall ett år eller två att avancera på.

Läraren tyckte mitt bloggande var till fördel, ”skriv mycket Anna, så ska du se att det kommer släppa snart”

Traggla, traggla…

Och samtidigt ska jag plugga till första tentan. Nästa vecka är det tänkt att första kursen ska ha fastnat och att det ska bli ett VG. Ett G är ju schysst det också, men det skulle ju vara skoj att lägga ribban högt redan från början 😉

Som sagt, det är ju tur att det är skoj 😊

 

Tänk bara vad ett litet kommatecken på fel ställe kan ställa till med...;-)

 

 

 

 

 

Så för att förena effektivitet med att komma i kapp lite här med bloggandet, kommer jag att lägga ut några inlägg om vår sommar och vad vi lyckats åstadkomma under den.

 

Så för er som inte är så där väldigt intresserade av att se på bilder och njuta av min underbara familj 😉 så kan ni hoppa över ett inlägg eller två…

 

Kram på Er!

 

 


RSS 2.0