bloglovin

Det drar ihop sig...

2017-12-17 | 00:14:23

 
 
 
Vår lilla Märta som tindrar ikapp med ljusen <3
 
 

 

En fjuttig vecka kvar innan den stora dagen. Men julen består ju inte enbart av Julafton, tack och lov.

Vi hinner fira i dagarna tre, eller fyra eller kanske en hel vecka till och med 😉

Hur som helst så finns det att göra såhär tätt inpå, som det faktiskt kan kallas nu, och lite extra mycket då man har en hockeykille som slår till och fyller 14 år på måndag!!!

Så just nu är fokus riktat mot måndagens firande, julen får vänta 😉

 

Jag har härmed avklarat utbildningens första termin! Helt galet, hur snabbt har det inte gått liksom, tyckte nyss jag klev in där i klassrummet, och hade inte den blekaste aning om vad jag gav mig in på.

Ville ju bara bli en medicinsk sekreterare ju, hur svårt kan det va…

Uppenbarligen va det i alla fall inte alltför lätt. Det har krävts minimalt med sömn, tårar och avslitet hår.

Men det har gett en hel massa!

Intressant lärande; medicin och latin, dokument och diktat, och framförallt att skriva snabbt och rätt.

En övertygelse om att det absolut är detta jag vill jobba med (och det är ju en tacksam känsla när vi nu ska jobba tills vi är 69 år, hinner säkerligen bli mer än så)

Börjar så smått inse att jag många gånger är starkare än jag tror, kan mer än vad jag vill inse och har oanade krafter att ta fram när de som väl behövs.

Ingen big deal för de flesta, men jag känner mig jäkligt nöjd (och lite stolt) över mig själv som klarat mig igenom denna första termin utan omprov, omtentor och med flaggan i topp 😉

Även om jag vet att det lika väl kan ha skitigt sig på sista tentan som vi skrev så sent som i torsdags. Hoppas på att få resultatet innan jul, men det är nog lite väl optimistiskt. Får nog snällt vänta tills mellandagarna, eller kanske efter nyår till och med…

Den tentan kan ha gått hur f-n som helst känns det som (visserligen samma känsla som jag haft efter varje tenta), jag var stressad, ofokuserad och allmänt snurrig.

Hade haft riktiga skitdagar innan. Ni vet, sådär så att tårarna rinner för minsta lilla, man kan inte sova och när man väl somnar drömmer man bara en massa skit, vilket medför att man är tröttare än tröttast och därmed gråter om möjligt ännu mer.

 

 

 

 

Mitt lilla pluggbord, kvällen innan tentan 

 

 

Så nej, jag kände mig inte alls säker när jag klev in i tenta salen, tvärtom. Skrev visserligen på allt, men det kändes stundtals max förvirrande.

Men man kan ju inte vara på topp jämt, och som mina nära säger, jag måste sänka ribban en aning och inte ha så stora krav på mig själv.

Sant, men det är lite knepigt det där…Störst, bäst och vackrast ni vet 😉

Närå, jag inser mina begränsningar och har lovat mig själv att inte bryta ihop om jag nu måste skriva om just denna tenta i januari. Men hoppas givetvis på att slippa det…får se, får se 😊

 

Vi ska träffas en sväng på skolan på måndag. Lite fika och julklappsbyte, men sen…är det LOV!!!

Och ja, jag ska verkligen försöka att vila upp mig, lite i alla fall 😉

 

 

 

 

Slutkörd Anna på torsdagskvällen. Kraschade i soffan, kramade tomtekudden och kollade på Ernst ;-)

 

 

Vi har hunnit med att fira Lucia också.

Först ut var minisarna som lussade på förskolan.

 

 
 
 

 

Tomte Milton och Pepparkaks Filippa 

 

 

 

 

Små sötfisar <3

 

Även skolan hade Luciatåg. Det är mellanstadiet som håller i uppvisningen, och det är valfritt för eleverna att vara med eller inte. Min Melwin valde att i år snällt se på istället 😉

Jag och minisarna åkte dit och tittade på tåget ändå, som sig bör en Lucia morgon.

Vackert var det och fint sjöng de.

 

 

Helgen har hittills gått i lugnets tecken.

Jag är trött, fortfarande jättetrött. Är väl all tentastress och julpress som släppt en aning nu.

Jag känner faktiskt ett litet lugn. Det som hinns det hinns, och det som inte hinns, nej det hinns inte, och vi lär nog överleva ändå 😉

 

Jag VILL njuta den här julen. Njuta av tiden, mysa, tillsammans med mina barn, min familj. Hur svårt kan det va att få till lite lugn och julefrid 😉

Skämt å sido, jag måste tänka så just nu, har inget annat val, det är jag åtminstone klok nog att inse själv.

Befinner mig på gränsen just nu och om jag inte ska gråta mig igenom julveckan och krascha lagom till uppesittarkvällen så är det bara att glömma allt vad måsten heter just nu och andas.

Bara att acceptera, man är inte mer än en vanlig dödlig 😉

 

Hockeykillen drog till Örebro på match. Jag och minisarna passade då på att skrota omkring i mysisar och försöka oss på lite bullbak.

Jag är verkligen allt annat än en bak expert, gillar helt ärligt inte riktigt att baka. Laga mat är okej, men baka är inget vidare skoj faktiskt.

Men är det jul, och traditioner som ska hållas så är det bara att ta tag i bullarna 😉

Måste ju ge mina barn en ”rätt” syn på det här med julen, traditioner och framför allt alla ”viktiga” förberedelser som måste göras 😊

 

 

 
 
 
 
Filippa tyckte det var riktigt skoj att "dega bullar". Milton hejade mest på och åt knäck, men det ska ju göras det också ;-)
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Ser väl ut lite sisådär, men de smakar gott iallafall :-)
 
 
 
 
Nu ska jag vila upp mig och krypa ner bredvid en liten varm och go tös, Kram på Er!
 

 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

RSS 2.0