bloglovin

Äääääntligen helg...

2017-12-09 | 01:11:00

…är ju ett välbekant uttryck, och det känns så rätt just denna helg.

Har varit sådär über stressigt i veckan. Inleddes med tenta, avslutades med ord prov och en hel jäkla massa att spika innan nästa tenta som är redan på torsdag.

Och varför nöja sig med det…nej, givetvis en hel hög med diktat att gå igenom innan veckans slut också.

Men jag gick in för att hinna klart allt innan helgen. Skrev diktat för brinnande livet och rabblade latinska medicinska ord dag som natt.

Satte torsdagens ord prov och är helt klar med diktaten = nöjd 😊

Sista plugget innan tentan börjar på måndag, NU är det helg med hela hemmet fullt i kids *love it*

 

 

 

 

 

Vill hinna med att göra allt julfint hemma. Hatar när det blir sista minuten pynt, måste kunna njuta av det så länge det går, och det är ju inte ens hälften så mysigt och roligt efter juldagen som innan 😉

Så granen kom med hem från Västerås igår…supersnygga granar i Västerås skogarna 😉

 

 

 
 
 
Fin Kungsgran, plockad på bästa stället ;-)
 
 
 
 
 
 
"Carl-Axel" blev inte klädd direkt. Nej, han måste först aklimatisera sig, fälla ut sig och torka sig...men imorgon, då händer det!

 

 

Imorgon står bak och klä julgran på schemat.

Supermysigt…men ja, jag ska vara ärlig här i bloggen, det ÄR årets största utmaning!

Sex kids som ska enas om vem som häller i mjölet och i så fall hur mycket, om vilka pepparkaksfigurer som passar bäst för att sedan komma fram till vilka som lossnar från bordet bäst.

Pepparkakshus skall från grunden konstrueras och mamman vill i allt tumult att lussebullarna ska likna och framför allt smaka som lussebullar och inte som några ihop slafsade fejkbullar.

Vem sätter stjärnan i topp i år???

Hur många kulor skall kraschas???

Men framför allt…kommer Märta (katt) kunna hålla sig från att nå grantoppen???

 

 

 

 

Bästa Ernst-familjen...Nja det vete f-n ;-)

 

 

 

Körde lite pyssel i veckan. Några av Filippa och Miltons alster.

 

 

Som sagt, det krävs att nerverna ligger lugnt och hormonerna håller sig på plats för att detta ska bli genomförbart.

Till min hjälp har jag inhandlat glögg…dock inte samma som barnen dricker 😉

 

Så när ni ser alla harmoniskt fridfulla julbilder, innehållande barn med tindrande ögon, bakverk av aldrig skådat slag och en mamma med ”rosor på kinden och solsken i blick”

Tänk då på att det ligger en hel jäkla massa arbete, frispel, lugnade och framför allt glögg bakom…och mest troligt ett tiotal hot innan bilderna tas 😉

 

 

Jag har i alla fall en väl genomtänkt plan inför morgondagen, om den sedan går att fullfölja, det återstår att se…

 

Vet inte om det är all julkänsla, stress och press eller bara ”vanliga” hormoner som spökar, men jag gråter i stort sett var dag numera.

 

Jag som älskar att se på ”Syrror”, veckans bästa liksom.

Men vad tar de fram???!!! Jo i torsdagens avsnitt så kom den lille pojken (i Melwins ålder) med Wilms tumör in för undersökning (samma diagnos som vänner till oss från Ackis tiden hade på sitt barn). Det visade sig att den hade spritt sig och pojken hade enbart dagar kvar i livet.

Ja ni kan ju tänka er tårflödet!!! Så mådde jag skit och drömde mardrömmar hela den natten.

Vaknar och känner att nu ska allt vad cancer heter försöka glömmas ett tag. Bänkar mig framför TV:n med de fyra yngsta juvelerna, Julkalendern!

Asrin pratar om sina döda föräldrar och ja…mamman gråter, igen.

 

Fredagsmys, Idol-final.

Några av oss i soffan håller på Chris, några på Hanna.

Spänning, lite diskussion, och så resultatet…Chris tar hem det, mamman gråter, igen!

 

Bara några få exempel från en helt vanlig vardag ur mitt ”tårdrypande liv”

Jag vet inte riktigt hur extremt det egentligen kan bli, men tårarna rinner för det mesta numera, i glädje och i sorg, de bara kommer…

 

Har som sagt hemmet fullt av mina älskade juveler, och var och en av de har under bara ett dygn fått sin mor till tårar.

Inte av ilska, inte av uppgivenhet, inte av ledsamhet; utan enbart tårar av stolthet, kärlek och beundran över vad var och en av dessa sex underbara varelser, bara genom att finnas till och att vara sig själva, har visat och sagt till mig under det senaste dygnet…det är magiskt och det får mig att inse och känna att jag är den rikaste människan på jorden!

 

Go´natt

 

 

 
Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

RSS 2.0