Så har vi då firat...igen

2015-03-30 | 22:20:48

Vi överlevde helgen, lite ”halta och lytta”, men det gick ;-)

Kalas för nybliven treåring på lördagen och 7 års kompiskalas på söndagen.

Fullt röj i dagarna två alltså, och nu kan vi pusta ut…tills slutet på april i alla fall, då det är dags igen ;-)

 

Skämt å sido, det gick riktigt bra faktiskt.

Melwin fick mindre och mindre ont och tog sina sista smärtstillande tabletter på lördag morgon, sen tyckte han inte att det gjorde särskilt ont längre. Och med tanke på hur han fladdrade runt på Vincents kalas under söndagen, så verkade det mesta av ont gått över :-)

Albins öronvärk försvann så snart penicillinet ”kickat in”. Både han och Filippa tragglar dock med en envis hosta, men de är ju i alla fall pigga och igång igen…

Lasse är åter på jobbet, inte helt bra, men han tar sig i alla fall fram på två ben ;-)

Min huvudvärk är stabil, men det finns ju piller för det också ;-))

Okej, hälsorapporten över och nu kikar vi på lite bilder från helgens kalasande istället, myyyycket roligare!!!

 

 

 

 

 

 

Underbar tårta med Frost tema, som goa vännen Åse gjort!

 

 

 
 
 
Massa paketöppning för vår lilla sessa när släkt och vänner kom på besök och grattade :-)
 
 
 
 
 
 
 
Och även Vincent hade ett "hårt jobb" med att öppna presenter, då han bjudit in hela kompisgänget på fotbolls- och innebandy kalas med fullt röj i gympasalen :-)
 
 
 
 
 
 
 

Alltid är det något som ska firas och nu är det ju dags att vräka i sig godis, måla ägg och äta köttbullar, prinskorvar och annan julmat i påsktappning ;-)

Slog till och drack påskmust idag, så jag är på gång…!

 

 
 
 

 

Min äldsta med mina två minsta <3<3<3 BIG LOVE <3<3<3

 

 

 

 

 

 

 


Rapport från sjukstugan...

2015-03-26 | 21:54:16

Jodå, det går bra nu…eller inte ;-)

Sjukstugan kan man nog kalla detta hem, för tillfället…

Nyopererad Melwin var ju planerad att stanna hemma resten av veckan. Han behöver ta det lugnt så det inte uppstår någon onödig blödning i operationssåren, och sen har han haft ganska så ont i dag och går på smärtstillande tabletter.

Gubben min, går som om han vore 90 år gammal, med krökt rygg och liksom lite stelt på sniskan. Det är stramt och gör ont i såren :-(

Men det var väntat och bör avta under helgen, det håller vi tummarna för i alla fall.

 

Albin vaknade ”utan röst” och med grym öronvärk. Fick läkartid här på Familjeläkarmottagningen där det konstaterades öroninflammation.

Stackarn hade riktigt, riktigt ont i eftermiddags, men nu har medicinen kickat in och det börjar tack och lov reda upp sig…

 

Lasse fortfarande sjukskriven, haltar omkring här hemma medsitt ömmande knä och går på smärtlindring som man helst inte ska köra bil på, och själv slog jag till och vaknade med migrän.

En halvbra kombo tillsammans med ”sursvenne” Milton som mestadels tjuter och ”surberta” som så fort någonting inte riktigt går henne till mötes når de riktigt höga tonerna och mer än gärna tar till lipen ( tjutet ) för att nå sina mål ;-)

Ett resultat av den trötthet som blir när man envisas med att vakna, och gärna även väcka alla andra i sin närhet, direkt det ljusnar…suck, småbarnsträsket liksom ;-)

 

Ett tappert gäng här hemma nu och jag hoppas innerligt att en god natts sömn nu gör under för oss alla, för vi har faktiskt varken tid eller lust att vara sjuka just nu.

Ska kalasas både för Filippa och Vincent i helgen och sen var det ju det där med flytten…hm hm hm, kanske borde börja lite smått.

Tiden står ju knappast still och en liten rensning och nedplock i en och annan låda borde vara på sin plats ;-)

Men det blir väl som det brukar bli, med det mesta…en ”sista minuten” pack och flytt!

 

Har i alla fall hunnit få upp lite påskpynt…måste ju liksom börja fira lite smått, innan det är över, i den raska takt som allt verkar gå i ;-)

 

 

 

 

 

 

Nu ska allt det ”onda” sovas bort, så det så!

 

Kram på Er!

 

 

 

 


Oj va vi firar...

2015-03-25 | 23:14:00

Allt på en och samma gång var det ju…

Idag har vi firat, i dubbel bemärkelse!

 

 

 

 

Tårta och bubbel för Filippa och Melwin idag <3<3<3

 

 

Vår lilla sessa kan nu stolt hålla upp tre små fingrar då hon från och med idag kan titulera sig som treåring :-)

Firad på förskolan med sång och glass och firad här hemma med tårta och presenter, av oss i familjen.

”Stora” kalaset har vi på lördag istället…

 

 

 

 

 

Dagen började tidigt, tidigt för jag och Melwin skulle göra oss i ordning för en tur till Västerås sjukan.

Melwin skulle sövas, hans port á cath ( venport ) skulle plockas bort och den fistelgång som uppstått i kanalen där sondknappen tidigare suttit, skulle justeras och fixas till så det kan läka ihop och förhoppningsvis inte krångla nåt mer.

 

 

 
 
Melwin redo för operation och sista gången som venporten användes 
 

 

Ingreppet på magen skulle göras i vilket fall som helst. Det har krånglat av och till under de tre år som gått sedan sondknappen plockades bort och så ska det ju inte vara. Det ”normala” är att hålet växer ihop ungefär som en piercing gör efter att man tagit bort smycket. Men så har det alltså inte gjort på Melwin och han har haft en hel del värk och krångel med blod och vätskande sår. Förhoppningsvis är det alltså slut med det nu…

När han ändå skulle sövas och ett ingrepp skulle göras ansåg man ( i samråd med oss föräldrar ) att det var idé att plocka bort venporten då främmande föremål aldrig är särskilt sund att gå omkring med i kroppen om man inte behöver.

Vi frågade Melwin vad han tyckte och eftersom han numera endast lämnar prover och behöver stickas och sätta en nål en gång per år när magnetröntgen ska göras, så tyckte han själv att han lika gärna kunde ta det sticket och sätta den nålen i armvecket, en gång om året liksom…Hoppas verkligen att det förblir så! Att det inte kommer att behövas mer stick, att det inte blir ett bakslag, för då var det ju lite dumt att plocka bort porten, som alltid har fungerat så himla bra och aldrig krånglat, på hela 7 år faktiskt.

Ja, 7 långa år har den suttit där, 7 år sedan ”Klumpen” upptäcktes, behandlingarna avlöste varandra och som den porten var guld värd.

Men vi kan ju inte hänga kvar vid den som någon slags ”safe”, någon sorts vidskeplig tanke eller så…Nej, vi måste ju leva i nuet, titta på den friska, pigga och levnadsglade lille kille vi har ibland oss. Som älskar att spela fotboll, springa och busa runt, som vill vara som ”alla andra”

Han växer och blir större vår kämpe till kille, snart är det dags för mellanstadiet, snart kommer han att tycka att venporten är ett ont som bara är i vägen, som bara påminner om att han kanske inte riktigt är som ”alla andra”.

Och det kommer inte våran fina kille att vilja…Nej han vill vara fri nu, han vill leva och må bra, han vill bara va´, och det är precis det han SKA!!!

Men självklart är det en viss rädsla, en viss oro kring att porten nu är borta, men tumörfan fortfarande är kvar…!!!

Den finns ju fortfarande där, tumörresten kring hjärnstammen, den sitter där den sitter, har varit oförändrad länge nu, visar inte på aktivitet…men för hur länge, ja det är det ju tyvärr ingen som riktigt vet.

Vår Melwin är INTE friskförklarad, det kommer han heller inte att bli säger läkarna. Inte så länge som tumören från helvetet sitter där den sitter, inte så länge det fortfarande finns en risk att den en dag ska få nya krafter och börja växa…

Vi kan inte andas ut helt, det finns fortfarande en risk, det är fortfarande ett orosmoln…men vi har lärt oss att leva med det molnet hängande, lite på sidan sådär…

Vi vet att den finns där, vi vet vad som kan hända, men vi förväntar oss inget, vi lever och njuter över vår kämpe som ”kickat ass” på tumören från helvetet!

Han är så otroligt cool, jag är så sjukt stolt över denna kille! Allt han gjort, allt han tvingats gått igenom, men ändå så positiv, så klartänkt och så fantastiskt härlig, på alla sätt och vis…

Fatta hur mycket jag älskar Dig min underbara Melwin <3<3<3 Du rockar fett ;-))

 

 

 

 

 

 

 

Bubbel ida´ skulle det givetvis va`   :-) 

 

 

 
 
 
Älskade lilla tösen i väntan på tårta och paket :-)
 
 
 
 
 

Gossarna levererar sina "egengjorda" presenter till lillasyrran <3

 

 

 

 

 

 


Paket ÄR skoj ;-) *Sötfia*

 

 

 
 
 
 
 
 
Grattis på födelsedagen min fina lilla tjej, mamma älskar Dig <3<3<3 **** Filippa Kristina 2012-03-25 ***
 
 
 
 
 

Ketchup vardagen...

2015-03-23 | 23:12:00

 
 
 
Våren som kom, men som försvann lika fort igen...Fagersta 21 mars
Vill ha våren tillbaka NU!!!
 

 

En blåsig men härlig måndag…Gossarna tre är tillbaka i stugan, familjen komplett och mammahjärtat helt <3

Efter en cup helg med hockey så inleddes veckan med sjukhusbesök för liten Filippa.

För ett år sedan fick vi veta att hon hade förkylnings – och ansträngningsastma, något som vi fick mediciner för direkt och som hon lärt sig inhalera så fort det behövs, så liten hon än må vara.

Hon är verkligen jätteduktig och förstår precis att det hjälper och kan nu till och med inhalera från en ”riktig” astmaspray, som man egentligen börjar använda först i skolåldern. Hon drar djupa andetag och klarar nu av den istället för att inhalera ur mask.

Vilket även är lättare att ha med när man åker på t ex gympan och andra aktiviteter där ansträngningsastman lätt kan göra sig påmind.

Men hon är frisk och piggelin just för stunden och läkaren upptäckte inga ”konstigheter” som tur var. Lite påfyllnad av mediciner, så klarar vi oss förhoppningsvis ett år igen tills nästa besök…

Mycket för Filippa nu, 3 års koll i fredags och astma koll idag…Men allt med betyget MVG och en superduktig liten tjej som samarbetar kanon :-)

 

 

 
 
Envis som få, men så söt ändå...Älskar min lilla tös <3 Fattar inte att hon redan ska fylla tre...på onsdag smäller de´ ;-)
 
 

 

Hockey då…

Jo det gick SUPERBRA!!! De kanonduktiga FAIK grabbarna tog hem hela cupen och stod igår eftermiddag som segrare i Seagate Cup efter en kanonbra cup :-)

Så vi fick en ganska så trött, men helnöjd Albin med oss hem, som svepte en kebab med bröd, tog en lååååång varm dusch och sedan däckade totalt i bingen…

Tvådagars cup med övernattning tar på krafterna för såväl stor som liten hockey kämpe ;-)

 

 

 
 
 
 

 

Kanonlaget FAIK U12 !!! Såååååå duktiga, vilka kämpar!

 

 

 

 

Killen som brinner för hockeyn <3

 

 

 

 
 
 
Min fina Vincent som fyllde hela 7 år i lördags 21 mars, STORT kalas blir det på söndag då han bjuder in till fotboll och innebandy kalas :-)
 
 
 

Fullspäckad vecka med en liten Filippa som ska till att fylla 3 år, en Melwin som ska opereras och en nybliven 7 åring ( Vincent ) som ska ha kalas för alla kompisar.

Och mitt i allt så lyckas Lasseman paja knät…eller riktigt hur det gick till har vi faktiskt ingen aning om.

Han var hur pigg och alert som helst igår, men i morse var knät alldeles svullet och gjorde skitont, han kan knappt gå alls, utan ligger med benet i högläge.

Läkartid imorgon där man ska tömma knät på vätska och förhoppningsvis ska det göra det hela bättre, för att inte säga bra…

Men det lär nog behövas medicin också är jag rädd, för han ligger däckad i feber och är helt utslagen och har så ont.

Håller tummarna hårt för att det snabbt går över!

Så här kan vi inte ha det…

 

Känns verkligen som om jag skulle behöva klona mig för att räcka till överallt i nuläget. Galet mycket att stå i och ketchup effekten är total…ALLT på en och samma gång.

Men, men…andas Anna, andas ;-)

 

Och fortfarande så sjukt många frågetecken och förvirringar i detta liv…

 

 

Kram på Er!

 

 

 

 

 


Fina Vincent...

2015-03-17 | 14:11:30

Så har vi firat oss lite igen…

Det är lille Vincents tur att fylla hela 7 år och i helgen firade vi gossen med tårta och paket.

Själva födelsedagen är ju nu på lördag ( 21 mars ), men då det är pappa helg då så firade ”mamma sidan” honom denna helg istället :-)

Eller ja, så mycket mamma släkt var det ju knappast som kom, och inte Lasse släkt heller för den delen, men väl goda vänner, och det är ju inte fy skam precis <3

Tänk, hela sju år nu, min lille Vincent, skolpojke och allt…och själv blir man inte en dag äldre ;-) ha ha ha.

 

 

 

Money, money, money...önskar sig tydligen 7 åringar nu för tiden...

 

 
 

...men givetvis också paket att riva upp :-)

 

 
 
Trash Packs is da´shit ;-)
 
 
 

 

 
 
SvampBob tårta att mumsa på :-)
 
 
 
 
 
Milton som dagen till ära fick mumsa på en helt egen mjölkfri chokladboll *lycka* men också med stor koncentration ;-)
 
 
 
 
 
 
Min älskade blivande 7 åring *** Frans Vincent, 21 mars 2008 *** Mamma älskar Dig stjärnstopp <3
 
 
 
 

Mello festival har det också varit, och som de schlager fantaster vi  är har vi självklart hejat fram den givna ettan, Måns…även om grabbarna nu röstade galet mycket på Hasse ;-)

Bjudna på middag hos goa Jenny och Johan och deras fina barn, och tillsammans gjorde barnen en egen liten mello festival medan vi vuxna mumsade gott och babblade.

Hellyckad kväll <3 Tack J & J <3

 

 

En tripp till Borlänge, där födelsedagsbarnet handlade lite för sina födelsedagsslantar…”Trash Packs” är tydligen det senaste ;-)

Och swosch så var helgen över och vardagen tog åter igen vid.

Pappa vecka ( skit vecka ) med massor att ta tag i…

Huset vårat har vi slagit till och sålt, så det kan ju vara schysst om vi, inom snar farmtid, hittar något nytt boende…

Annars har vi ju alltid husvagnen, och vi går ju mot sommartider ;-)

Skämt å sido, det ÄR smått stressande, för att inte säga SKITSTRESSANDE att inte ha någonting klart ännu.

Men det är väl bara att sätta igång att packa, för ut ska vi ju, i vilket fall som helst.

Och varför säljer vi då???!!!

Jo, för att vårt nuvarande boende är på tok för litet för oss och NU fick vi ett bra erbjudande och supertrevliga köpare som dessutom är flexibla med inflyttningsdatum, så det var lite för perfekt för att tacka nej!

Och vill man ha större så måste man också ha slantar, vilket vi inte har om vi inte säljer, så…sagt och gjort :-)

Har trivts jättebra i huset, men det har också en historia som inte alltid är så lätt att leva med, så jag tror att en flytt blir toppen för oss.

Det som känns i hjärtat är att vi lämnar lillings födelseplats…Ni kanske minns, Milton föddes ju i badrummet här hemma.

Fatta vilket minne för livet som vi delar jag och Lasse, i just detta badrum, med just vår lille son…Men men, minnet lever ju såklart alltid kvar i hjärtat och färskt i minnet <3

 

 

 
 
 
 
Bye bye Huset...;-)
 
 
 
 

 
 
 

 

 

 

 

 


Förlåt...

2015-03-14 | 08:26:21

Vääääldigt långt blogg uppehåll…

Många har undrat hur det är med mig, med familjen, är allt som det ska?

 

Har varit, och är fortfarande, en väldigt turbulent tid…på många sätt.

Önskar att jag kunde lätta ”på trycket” och berätta allt. Men det kan jag inte…

Vet inte riktigt hur jag ska börja heller, så många lösa trådar ännu.

Förändringarnas tid, minst sagt…

 

Men jag kommer att berätta allt, och det kommer bli en himlans massa skrivande, jag lovar!

Håll ut, ska bara få allt på plats först!

 

Men jag och mina älsklingar lever och mår förhållandevis bra ;-)

Lilleman var först ut i väntan på alla inplanerade läkarbesök.

Han har varit iväg till Västerås sjukan för sondering nummer två av hans tårkanaler.

Det var främst vänsterögat som fortfarande var riktigt illa sedan första sonderingen gjordes i slutet av november.

Höger ögat är tack o lov helt bra, så han ser ju skapligt i alla fall ;-)

Men vänster ögat har geggat och runnit och varit värre än värst. Lilling har inte kunnat vara utomhus så mycket för att ögat rinner så mycket och blir sämre utomhus.

Alla har trott han har kraftig ögoninflammation, men det är ju inget sånt. ”Bara” en trång tårkanal.

Men nu har op två gjorts och ett rör har placerats i tårkanalen för att vidga.

Röret ska sitta i 2-4 månader, sen ska det tas ut och ögat ska då förhoppningsvis vara helt bra.

Håller tummarna hårt för det!

Är så mysigt att bli väckt av denna lille kille ( arla morgonstund givetvis ) som tittar på mig med sina klarblå fina ögon, BÅDA två, utan gegg och klibb. Så skönt för honom att slippa torka och torka och krångla med diverse pappar och salvor.

Hoppas så att det håller i sig så, men det var tydligen stor risk att det till och med blev SÄMRE under tiden röret satt i ögat. Då blir det liksom trängre och kan lätt gegga ihop igen.

Men so far so good…kanske har lilleman tur och det faktiskt har gett sig nu. Men annars ska det ju bli helt bra så fort man plockar bort röret.

 

 

 
 
 
Liten Milton inför narkos och op två av vänster ögat
 
 

 

Blir att skaffa klippkort till sjukan nu under mars och april månad…

Fick hur många kallelser som helst här på bara någon dag ;-)

Skönt att det händer något på den fronten i alla fall, så det inte ”glöms bort” ( inte helt ovanligt dock i sjukhusvärlden )

Melwin ska äntligen få sitt ”knapphål” fixat och porten ska ( med skräckblandad förtjusning plockas bort )

Filippa ska undersökas angående sin astma och lilleman Milton ska göra nya allergitester för att se om det vuxit bort någon allergi ( han är allegisk mot ägg och mjölkprotein ).

Melwin ska kolla sina tänder som inte växer riktigt som de ska, mest troligt ett resultat av alla behandlingar han tvingats gå igenom.

Som sagt, allt på en och samma gång, men skönt att allt blir kollat och gjort innan sommaren.

Det går ju som bekant fortare än man tror och snart är den här, den ljuvliga sommaren, gud va jag längtar efter soliga och varma dagar, sommarlovslediga barn och glass när och var och hur som helst ;-)

Redan nu har ljuset kommit och det är sååååå skönt att dagarna är så mycket längre, barnen kan till och med kila ut och leka en stund till efter middagen. Ett säkert vårtecken!

 

 

 

 

 

 

 

Om bara allt kunde falla på plats nu, alla pusselbitar hitta rätt och slippa all denna ovisshet.

Jag HATAR ovisshet och kontrollmänniskan inom mig klarar detta med många frågetecken mindre bra…

Stressat och pressat från många håll och jag kan inte annat än att ursäkta mig här och nu.

 

Förlåt at jag är en usel vän som inte hör av mig och vårdar mina vänner som sig bör!

Jag kommer att bli bättre…

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 


RSS 2.0