bloglovin

Bollplanket...

2011-03-08 | 20:55:21

Så har det då redan gått hela två dagar av min ”barnlösa” vecka…Tiden går rätt snabbt ändå och snart är det söndag, byte och MIN vecka med mina små älsklingar, HÄRLIGT!!!

 

Skoj att se en liten kommentar från barnens pappa här på bloggen.

Han har aldrig tidigare velat läsa bloggen, men nu har jag tydligen fått en till ”bloggföljare”

Nu är ju inte tanken med min blogg att den ska vara något slags bollplank...

Dvs jag kommer inte att använda den som kommunikations medel oss emellan och inte mellan någon/några andra heller för den delen.

Kommentarer är roliga att få och jag avstår helst från att radera kommentarer, om de inte visar sig vara kränkande påhopp, och vad jag själv anser saknar betydelse och grund för att ligga på min blogg…

För det är ju precis det detta är, MIN blogg, där jag skriver om mina tankar och känslor. Om mitt och mina barns liv, ur min synvinkel och mitt perspektiv.

Rätt eller fel om vad jag skriver…Ja, det kan man ju givetvis ha åsikter om, men det kan man väl om allt egentligen...???


Förväntar mig inte att alla ska tycka och tänka som mig, inga stående ovationer, även om lite uppmuntran och positiva kommentarer alltid är värmande och kul att få ;-)

 

Försöker själv att undvika personangrepp, utelämna detaljer som är alltför personliga och jag skriver så öppet och ärligt jag kan utifrån vad jag själv anser lämpligt i ”min värld” att lämna ut för allmänheten att läsa.

Sådant  är ju självklart individuellt och givetvis alltid upp till var och en att bestämma vad det gäller eget bloggande…

Finns nog inget rätt eller fel, man skriver det man vill helt enkelt, men bör nog undvika personangrepp och tänka på att inte såra i det man skriver…

 

Jag tycker inte själv att mitt tidigare inlägg var nedvärderande mot barnens pappa. I så fall var det verkligen inte min avsikt!!!

Har aldrig påstått att han på något vis är en olämplig pappa, tvärtom…För det tycker jag verkligen inte!

Självklart ska barnen även få träffa sin pappa, självklart har både pappan och barnen rätt till det.

Inget jag vill ändra på…



Däremot tycker jag kanske att själva uppdelningen varannan vecka utan någon som helst inblandning från den andre föräldern är lite väl drastiskt så här på en gång, och kanske inte det allra bästa alternativet.
Jag är ingen barnpsykolog, ingen pedagog, jag bara skriver från mitt "mammahjärta"

Jag och barnens pappa hade först en ”deal” att jag skulle vara med barnen på dagarna, även på hans veckor, de första månaderna.

Att det hastigt avbröts tycker jag inte var helt optimalt, fast därför inte sagt att jag på något sätt hävdar att barnen skulle ha det dåligt eller sämre av att vara med deras pappa. Det har jag aldrig påstått och hoppas att jag aldrig heller ska behöva känna.

Tony är en bra pappa, det ska ingen ta ifrån honom, och jag har aldrig skrivit annat, inte NU och inte tidigare i bloggen heller…

 

En separation kanske aldrig kan gå riktigt lätt och smidigt, och vi lyckades ju inte heller särskilt bra.

Men jag hoppas och tror i alla fall att två vuxna människor båda med barnens bästa som största intresse och drivkraft, samma mål om att lyckas gå skilda vägar så smidigt som möjligt, faktikst borde lyckas med det!

 

Som sagt, JAG har INTE framställt barnens pappa som egoistisk på något sett. Hur bloggläsarnas kommentarer faller kan jag tyvärr inte svara för.

Har aldrig påstått att barnens pappa inte har rätt till sina föräldradagar och att han på något sätt och vis skulle missköta barnen.

Tycker bara att vi kunde ha gjort övergången något smidigare.

Rätt eller fel, det vet inte jag, men det är så jag känner och det är ju precis just det JAG skriver om i MIN blogg.

 

Bloggen är öppen för alla, det är valfritt att läsa samt att kommentera. Men stör man sig på innehållet i bloggen kanske man ska avböja från att läsa…

 

Som sagt, min blogg är inget bollplank eller kommunikationscentral, den skildrar mina tankar i ”min värld”.

Jag skriver inget illa om någon, kommer inte att ägna mig åt personangrepp…har inte gjort det tidigare och kommer så inte heller att göra i fortsättningen.

 

Roligt att min ex släkt ( om man nu kan kalla den så ) efter närmare tre års bloggande väljer att nu läsa bloggen och faktiskt skriva kommentarer, så här när separationen väl är ett faktum :-)

 

Måste dock korrigera att Tony aldrig skulle ha sparat dessa föräldradagar och plocka ut de för eget bruk ( annat än vid semester eller dylikt ) om vi fortfarande hade varit ett par.

För det var så vi gemensamt valt att leva vårt familjeliv.

Pappan jobbade, mamman var hemma med barnen.

Det tyckte vi båda fungerade bra och så är jag 100% säker på att det skulle ha sett ut, även de sista föräldradagarna för lille Vincent om vi fortfarande hade varit ett par.

MEN, nu är vi inte längre ett par…



Barnens pappa tycker naturligtvis inte att det är jätteroligt att ”tredje part” finns. Något som jag har full respekt för.

Självklart förstår jag att det inte är roligt att se att ens ex går vidare med någon annan.

Men jag försöker också att inte strö salt i såren…

Vill att allt ska flyta på så smidigt som möjligt och det har aldrig varit min avsikt att såra någon, vad man än väljer att tro.

 

Angående huruvida jag skrivit om barnens farmor eller inte i bloggen tycker jag faktiskt är helt ointressant.

Självklart har farmor funnits med en stor del i vår familjs liv, precis som morfar och mormor.

Fast jag tycker inte att jag har skrivit varken mer eller mindre om deras medverkan i vår vardag under mina och Tonys 12 år tillsammans.

Kanske har jag tagit det lite mer eller mindre ”för givet” att barnens farmor och mormor finns med i våra liv, kanske är det lätt att göra det med så naturliga platser som en farmor och mormor faktiskt har i en familjs vardag…

Tycker dock inte att jag skrivit varken mer eller mindre om någon av parterna under åren, kanske något för mig att tänka på i fortsättningen…???

 

Påpekar igen att om man faktiskt väljer att läsa min blogg, så kan man lätt konstatera att jag inte pekat ut barnens pappa som egoistisk, jag har aldrig ens andats om att han på något sätt och vis skulle vara olämplig som pappa till våra barn, tvärtom…Hänvisar lite snabbt till inläggen Den bistra sanningen och Alla känslor hit och dit 



Tony försöker vara en bra pappa, Jag försöker vara en bra mamma. Hur bra vi lyckas kan nog endast barnen själva senare i livet avgöra och bekräfta.

Det är ett misslyckande med en separation, absolut. Man sliter upp barnen från dess trygghet och det blir väldigt drastiska förändringar.

Min förhoppning är att allt detta praktiska ska gå och lösa till barnens allra, allra bästa. Att separationen ska gå så smidigt som möjligt för alla parter och att man sårar så lite som man bara kan.




Något jag är övertygad om att både jag och barnens pappa allra helst önskar i allt detta virr varr...







 

 

 

 

Kommentarer
Postat av: Veronica

Jag antar att det är mig dina barns pappa syftar på så jag vill passa på att förklara mig...

Det är inte det att jag anser pappan vara en sämre förälder på något sätt. Tvärtom så är han en jättebra förälder. Det jag reagerade på och som jag anser vara en egoistisk handling är just varannan vecka rakt av. Det är ju inte för barnens bästa och kunde ju kanske kunnat ha lösts på ett smidigare sätt som ni ex kom överrens om från början. Men det är ju inte min sak att avgöra. Tror absolut ni båda gör så gott ni kan på "era" veckor för att barnen ska ha det så bra som möjligt. Ni älskar ju båda två era barn mer än allt annat!

En god vän till mig och hennes ex löste växelvisa boendet på följande sätt med att ha barnen två dagar på den andres vecka. Det fungerade jättebra för dem och idag har de varannan vecka rakt av. Det var en sk inkörsperiod för barnen.

Det passar naturligtvis inte alla familjer. Ville bara tala om att allt inte måste vara svart eller vitt.

Det var ju självklart inte meningen att på något sätt "kränka" barnens pappa. Om det uppfattades på det viset så ber jag så hemskt mycket om ursäkt!

2011-03-09 @ 00:54:51
Postat av: Inkan o Ligan

Oj, ja man får räkna med lite "oväntat" så att säga när man skriver såhär.

Ta hand om dig.

Kram

2011-03-09 @ 07:48:15
URL: http://ligans.blogg.se/
Postat av: Annica

Heja er och fortsätt att skriva som du brukar!! Det är du bra på!

Kram från en okänd läsare.

2011-03-09 @ 10:06:00
URL: http://mammatanten.blogg.se/
Postat av: Cecillia

Jag är ny läsare här och måste bara säga att jag förstår er båda två (precis som flera andra skrivit)... Jag var den som "blev lämnad", tyckte jag då i alla fall. Vi hade det inte bra men det insåg nog inte jag utan trallade på i gamla spår. När han sedan träffade en ny innan vi separerat helt så var jag förtvivlad och jättearg.



Nu i efterhand så har min ledsenhet och ilska försvunnit men där och då så gjorde jag vad jag kunde för att inte han skulle få det så bra medans jag satt ensam. Jag hade ju vänner och mina älskade barn men jag kunde inte riktigt ta till mig att han, som jag skulle leva hela mitt liv med hittade en ny innan vi helt avslutat. Vi hade kommit överens om separation innan jag fick reda på att det fanns en tredje part men min besvikelse var inte mindre för det. Jag försökte kräva att "hon" inte skulle få träffa barnen på flera månader, han lovade men det klart han inte kunde hålla det - han var ju nykär.



Jag tror att ni måste ge det tid, speciellt du. Det är så jobbigt att gå vidare när den andra parten träffat en ny, oavsett hur nära vänner man är så blir det känsligt. Sen att du väljer att presentera den nya för barnen i ett sånt tidigt skede är absolut ditt beslut men måste vara jobbigt för ditt ex (det kan jag relatera till). Du får nog acceptera det och förstå att det lägger sig om dett tag när han fått perspektiv.



Sen förstår jag dig att du tycker det är jobbigt med varannan vecka. Jag är också kontrollfreak (som så många andra mammor) men det går att släppa genom aktiviteter. Sen måste du ju få ringa och säga godnatt varje kväll, det är inget konstigt. Mitt ex ville också ta bort det för att, enligt honom, blev barnen för ledsna. Jag fick honom att förstå att det var ett krav och efter ett tag blev det bättre.



Att gå igenom en separation är ett sorgearbete och, som med all annan sorg, ter det sig olika samt tar varierad tid för alla. En klyscha som dock stämmer är att tiden läker alla sår... Jag hoppas att du och T kommer vidare som vänner i det här. Skönt att höra att ni båda sätter barnen först för det är inte alltid det händer i en separation.



Hoppas att du fortsätter ventilera i bloggen, jag tycker att det hjälper även mig att gå vidare trots att jag varit separerad ett par år nu!



Hälsningar



Cecilia

2011-03-09 @ 10:56:26
Postat av: Marie

Jag håller också precis på att separera och jag förstår dina tankar fullt ut. Vi ska också ha barnen varannan vecka och det känns HEMSKT att tänka sig att vara utan barnen halva deras tid!

Nu är mina barn större så det går att förklara för dem på ett annat sätt.

Jag har också alltid haft mest koll när det gäller barnen, det känns jättejobbigt att ge upp det.



Men jag förstår även pappan till dina barn, och i förlängningen kan det nog vara en fördel för barnen att ha så nära kontakt med båda sina föräldrar.



Självklart är det jobbigt när ens ex träffar någon ny, men det är ju en del av livet. Så länge barnen mår bra får man försöka göra det bästa av situationen.



Du ligger några veckor före mig i din separation och jag tycker det är väldigt lärorikt att läsa hur det går för er.



Kram

Marie

2011-03-09 @ 12:02:20
Postat av: Madde

Tycker de verkar otroligt stark och en underbar mamma.. Så fortsätt skriv precis vad du vill och känner för i din blogg för de är ju just din blogg.. Jag hoppas att allt kommer gå så smidigt som ni vill och att barnen får de bra :)



Kram på dig!!

2011-03-09 @ 18:06:49
URL: http://linkan88.blogg.se/
Postat av: Inkan o Ligan

Vad dumt det blev såg jag nu. Flåt

Jag menar liksom att ibland blir det så på offentliga ställen som en blogg.

Säger dock inte att det är rätt, för det är det inte. Det är DIN blogg och ditt liv och jag tycker du ska kunna skriva av dig om du vill.

StyrkeKramar att orka igenom allt.

2011-03-09 @ 19:08:21
URL: http://ligans.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

RSS 2.0