bloglovin

Har hunnit med en del...

2010-09-29 | 23:47:01

Japp, det blev kväller idag också…;-)

Och mycket har vi hunnit med…

 

Lämnade Melwin vid ”Minimalerna” runt nio i morse, åkte sen direkt ut för att för första gången träffa minipluttarna ”Twinsen”

Åh, vilka underbara godingar!!!

Att små bebisar kan vara så fantastiskt söta, mysiga och härliga.

Tycker gott att jag hade kunnat få ta med mig i alla fall en av de hem. Jag menar ”hon” hade ju faktiskt två, och hur många bebisar har jag liksom…??? Precis, INGEN!

Ni som hade förväntat er bilder på de små underverken måste jag tyvärr göra besvikna. Jag blev så till mig av stunden hos de små godingarna, så jag helt glömde bort att fota…så kan det gå ;-)

Sen hade jag ju även rätt fullt upp med att prata med de tre supertrevliga ”tanter” jag hade omkring mig också ;-)





Förmiddagen svischade förbi med bebismys, fika och massa prat o skratt…och det var dags att åter hämta Melwin från ”Minimalerna” som endast håller på mellan 9-11.30.

Vi begav oss då direkt mot Västerås, för att hinna i tid till Melwins bokade tid på sjukan.

Melwin var dessvärre rätt trött efter ett par timmar på ”Minimalerna” och var inte alls vidare sugen eller upplagd för att fara till sjukhuset.

Men det var ju som det var med det och resan gick till Västerås i alla fall.

Melwin vilade dock en stund i bilen och när det blev ett lunchstopp vid McDonalds innan sjukan så mjuknade han en aning och drog på smilgroparna igen :-)

 

Först fick Melwin träffa en arbetsterapeut. Låter ju ganska så lustigt med tanke på att Melwin endast är 4 år. Men nu presenterade hon sig som just arbetsterapeut och då var hon väl det också…;-)

Melwin såg dock väldigt frågande och undrande ut när arbetsterapeuten frågade honom vad han trodde att han skulle få göra hos en ”sån”…

”Eh, arbeta eller…???” svarade han mycket skeptiskt ;-)

 

Det visade sig att arbetsterapeuten skulle gå igenom, titta på och bedöma Melwins finmotorik.

Han fick rita, pyssla och göra alla möjliga små detaljrika finmotoriska rörelser under ca en timme.

Sen var det dags att träffa sjukgymnasten.

Mewin fick byta om till gympakläder och vi begav oss till sjukans gympasal.

Där var det naturligtvis Melwins grovmotorik som skulle studeras.

Melwin fick göra allehanda konster, som hoppa på ett ben, gå balansgång, kasta och hämta bollar o påsar, sparka boll, och visa sin ”styrka”.

Han tyckte det var riktigt roligt och samarbetade kanon :-)

Sjukgymnasten sa att det syntes att Melwin gick på gympa då han va så van vid hallen och alla redskap.

Han har ju ändå gått på ”Springlek” sedan han var typ ett år och nu börjat med ”Bamsegympa”, så lite har han säkert snappat upp, trots att han varit ”borta” och sjuk i ett par år nu…

 

Den slutliga bedömningen som vi fick av arbetsterapeuten och sjukgymnasten var just den att man i dagsläget inte kunde göra någon direkt bedömning på Melwin…

De såg att han har vissa avvikelser, men om dessa kommer att försvinna, förbättras eller liksom växa bort kan man i nuläget inte riktigt säga.

Melwin är fortfarande lite för liten för att kunna ge en definitiv bedömning. Han kommer fortfarande att utvecklas och riktigt hur det kommer att se ut när han börjar skolan är ännu för tidigt att säga.

Men vi skulle i alla fall jobba med lite olika övningar här hemma och sedan träffa både sjukgymnast och arbetsterapeut igen för uppföljning.





Direkt hem från Västerås och sjukan igen…i tid för att möta upp Robin och Albin, då de kom med skolbussen, var det tänkt.

Men när jag precis kommer in i Fagersta och ska svänga av till vår ”lilla by” så ringer skolan och säger att de missat att sätta pojkarna på bussen och jag svänger förbi och hämtar de istället …Så tokigt det kan bli, men det gjorde ju inget, en dag som denna ;-)

 

Väl hemma var det mat på bordet som gällde…Fyra hungriga grabbar ( eller tre i alla fall, Melwin var väl inge vidare intresserad ).

Sen kom Albin, lite hastigt och lustigt, på att han visst ville börja på brottning igen. Han och Robin gick ju förra året. Men i år valde de att testa på Judo istället.

Robin tycker att Judo är jätteroligt och går gärna på träning två dagar i veckan, medan Albin inte alls tycket det var lika skoj.

Så idag hade han pratat med en kompis på skolan och kommit fram till att det var brottar träning idag och han ville börja på det.

Vem kan säga nej…inte jag i alla fall och vi for till brottningen :-)

 

T kom hem och tog med sig Robin och Melwin till Robins kära gudmor ”tant Veronica”, som fyllde en herrans massa år just idag…

Robin hade ritat en teckning och ville fira och ”gå på kalas” som han så fint sa det ;-)

Även jag, Albin och lille Vincent fick oss en fika efter brottningen *Tack o bock Virre*

 

Men nu är det så äntligen kväll, sen kväll och för mig återstår enbart att säga…Tack o go´natt!




 






Melwin, fullt koncentrerad på sitt ritande




Klippa ut saker tycker Melwin är riktigt skojsigt





Även vid gympan är Melwin riktigt koncentrerad och fukoserad på sina uppgifter





Att sitta på bollen och "kastas runt med" var en given favvo :-)


Kommentarer
Postat av: Malin

Hittade in hit genom vimmelmamman. Som jag känner för er.. du verkar vara en otroligt stark människa.



Jag blir så berörd när jag läser om Melwin och alla "vardagsgrejer" han får kämpa med, som är en naturlig grej för oss andra med småbarn. Styrkekramar till er fina familj!



Dödskallen.. kan inte vara någon symbol han snappat upp på sjukhus, är inte vissa ämnen/ saker märkta med det?

2010-10-07 @ 22:10:55
URL: http://svartam.blogg.se/
Postat av: Anonym

Hittade in hit genom vimmelmamman. Som jag känner för er.. du verkar vara en otroligt stark människa.



Jag blir så berörd när jag läser om Melwin och alla "vardagsgrejer" han får kämpa med, som är en naturlig grej för oss andra med småbarn. Styrkekramar till er fina familj!



Dödskallen.. kan inte vara någon symbol han snappat upp på sjukhus, är inte vissa ämnen/ saker märkta med det?

2010-10-07 @ 22:11:51
Postat av: Malin

Hittade in hit genom vimmelmamman. Som jag känner för er.. du verkar vara en otroligt stark människa.



Jag blir så berörd när jag läser om Melwin och alla "vardagsgrejer" han får kämpa med, som är en naturlig grej för oss andra med småbarn. Styrkekramar till er fina familj!



Dödskallen.. kan inte vara någon symbol han snappat upp på sjukhus, är inte vissa ämnen/ saker märkta med det?

2010-10-07 @ 22:12:10
URL: http://svartam.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

RSS 2.0