bloglovin

Precis vad vi behövde...

2010-03-07 | 21:32:23

Äntligen kväll…

Barnen sussar sött i sina sängar.

Nyduschade med rena pyjamasar fick de krypa ner i sina alldeles egna små sängar, vilka jag naturligtvis bäddat rent i innan sportlovet ;-)

Robin och Albin, så nöjda över sportlovet och alla äventyr, men tyckte ändå att det var bra skönt att få lägga sig i den egna bingen igen :-)

Vincent somnade som en stock, så han måste ju också tyckt att det var skönt att få ”boa om sig” i den egna lilla sängen, och Melwin har redan somnat gott i soffan, samtidigt som han matas med pumpen i sin lilla ”magknapp” och lyssnar till sin pappas snarkande…

Tittar jag mig nu omkring så ser det ut precis som det förväntas göra när en familj på sex personer kommer hem efter en vecka borta, mitt i kallaste vintern.

Vinterkläder och tvättpåsar överallt, varvat med sondmat, leksaker och skor, huller om buller…

Man plockar lite här, man plockar lite där…Men nu orkar jag inte mer idag!


 

Är skapligt pömsig även fast vi har blivit mer än lovligt bortskämda under veckan.

Skäms nästan att berätta, men vi har haft det oförskämt bra…

Nannie o Johan har tagit hand om i stort sett all matlagning, packat ryggan med matsäck/lunch till varje dags äventyr, planerat inköp, handlat och stått i, medans vi andra har…ja, mest flummat runt känns det som ;-)


Som om inte detta vore nog så hade Johans mamma Barbro varit så jättegullig och lagat en massa mat till vår ”skidvistelse” som togs med upp till stugan. Så de första dagarna var allt redan färdigt och klart och vi mumsade gott på ”Farmor Barbros” goda mat.

Veckan inleddes också med inget mindre än paketöppning för alla barnen, då Barbro hade skickat med en påse med paket till var och ett av barnen…Lyckan var gjord såklart!
*Stort Tack för all mat och alla presenter Barbro*

 

Väl här hemma igen hade vi trott att det skulle vara dags för skottning samt matlagning.

Två måsten som liksom ligger över en, direkt man kommer hem, såhär efter en vistelse borta ett tag…

Men även där blev vi bortskämda. När vi kommer hem så har Lars skottat på gården och Farmor ställt in nylagad mat och bullar…Lars har sett om huset och det är varmt och skönt inne.

Vilken härlig hemkomst!
*Tack för allt Farmor o Lars*

 

Nej, så inte ska jag klaga över tvätthögarna som är mer än gigantiska. Alla prylar som sprider sig både här och där, runtom i huset, det halvfulla kylskåpet…

Vi har kommit hem, välbehållna, allihopa friska och krya.

Vi har haft en härlig vecka borta från vardagens alla ”ska och måsten”.

Nu kan vi så sakteliga återgå till vardagen, tvätta lite då och då, plocka lite här och där.

Jag, Melwin och Vincent är ju ändå mest hemma och vi kan det där med att hjälpas åt ;-)

Hur pedantisk jag än må vara, så känns det som om det kvittar, det får ta den tid det tar helt enkelt.

Jag har fått ny energi, ny styrka och nytt hopp om framtiden.

Både från mina vänner och min älskade familj!


 

Vad mycket det gör egentligen, att komma iväg såhär, rensa tankarna, tänka på något annat än cancer och död.

Det låter jävligt bittert, jag vet, precis som om jag alltid går och tänker på just död och elände, men riktigt så illa är det ju såklart inte.

Men det finns tyvärr där, alltför ofta, för det har kommit att bli vår/min vardag.

Vi lever med cancern, kämpar mot Klumpen, och så också mot döden.

Det är ju dock dagens sanning och något som vi tvingas leva med, vare sig vi vill eller inte.


Så, vardagen kanske ser lite annorlunda ut här hemma, än för många andra. Med en viss bitterhet, en stor, för att inte säga enorm oro, blandat med mycket rädsla och även sorg, tar vi oss igenom varje dag, vecka, månad…

Så för oss att komma ifrån vardagen, få ett ”break” och slippa alla måsten är så otroligt värdefullt.

Tankarna, känslorna, rädslan kan vi aldrig ”rymma” ifrån, men vi kan slippa att behöva tänka på allt annat…De där vardagsgrejerna som för alla människor är helt naturliga, måsten som vi alla har och vi alla mer eller mindre tvingas ta tag i. Som ter sig helt normala, så även för oss, men kan kännas så mycket tyngre vissa dagar, då vi konstant har det där oket av oro, rädsla och sorg att bära på.


Det är ju inte för inte som Barncancerföreningen fixar just såna här saker…

Att de har den här stugan, mitt ute i skogen, i Ockelbo, nära natur, skidåkning och en mängd andra aktiviteter dit föreningsmedlemmar från hela landet får komma för att koppla av och hämta krafter.

Så här skriver Barncancerfonden själv om bl a Ockelbostugan, och det är verkligen ”mitt i prick”


”En möjlighet att komma bort från en stundtals mycket jobbig verklighet är ett av föreningens mål. Att få vara tillsammans med sin familj i en lugn och skön miljö, som ger vila och rekreation, är vad många familjer med ett cancersjukt barn behöver. En tillflyktsort och oas under tuffa behandlingsperioder eller ett ställe att vila på efter avslutad behandling är vad Ockelbo-stugan kan erbjuda. ”


 
Har plockat ut lite bilder från veckan som gått..."Inget konstigt alls"






Ockelbostugan och sjukt mycket snö...



De bästa...



De goaste...



De coolaste...



Full fart i pulkabacken för Melwin och Love...



Melwin värmer sig i värmestugan på Kungsberget...



...tillsammans med lillebror Vincent

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

RSS 2.0