bloglovin

Hjälp oss att hjälpa...

2016-09-23 | 00:49:19

Är lite tungt nu…

Många vänner från ”cancervärlden” som fått negativa besked.

Deras barn har fått återfall och det är så jäkla pissigt och åt helvete, rent utsagt.

Jävla fucking skitcancer!!!

Träffade några av de på Kolmården. Underbara, fantastiska kämpar till barn. Så glada, så fulla av liv, man kan inte se att djävulen själv härjar i deras kropp. Det är orättvist och hårt!

80% överlever idag barncancer, men det är fortfarande för få, fortfarande finns oron och ångesten över att den hemskaste och vidrigaste av sjukdomar ska kunna härja vidare.

Vi kan ju för i helvete ta oss till månen, varför kan man inte bara lösa cancerns gåta, för gott???!!!

Jag hoppas verkligen Ni alla som läser detta är Månadsgivare hos Barncancerfonden, om det nu är mer pengar som behövs för att komma fram till svaret, så kom igen då, hjälp till…20% klarar sig inte, barncancer ÄR en dödlig sjukdom och kan tyvärr drabba precis vem som helst!!!

 

Inget roligt inlägg jag vet, och ja jag är arg…

Arg, ledsen och besviken!

Cancern från helvetet som härjar i min familj och som även har satt sina klor bland mina vänner, det suger…

Melwin ska även han in på kontroll snart, sin årliga magnetröntgen, och det är lika nervöst och ångestladdat varje gång.

Allt kan hända, det är det som är det värsta, och vad gör de OM det händer…tyvärr ingen som vet, ingen som vet.  20% kvar liksom!

 

 

 

 

 

 
 
 
 
 
80 procent räcker inte!!!
 
 
 
KLICKA PÅ BILDEN NEDAN FÖR ATT FÅ MER INFO OM HUR JUST DU KAN HJÄLPA FÖR ATT STÖDJA OCH ATT UTROTA BARNCANCER!

 

 

 

 

 

 

 
 

 

KÄMPARNAS KÄMPE, BÄSTA MELWIN, DET MÅSTE FINNAS EN PLAN B FÖR HONOM OM KLUMP JÄVELN FÅR FÖR SIG ATT TA FART IGEN!!! HJÄLP OSS ATT HJÄLPA...TACK!

 

 

 

Min lilla tjej...

2016-09-14 | 12:55:00

Har pimpat upp bloggen lite…eller ja, bästa Camilla Fammé har ju gjort det åt mig :-)

Tack snälla Camilla!!!

Fick ju lov att byta ut vissa kort på framsidan, har ju hänt en del under åren som gått...

Och i ”Fotogalleriet” ligger nu nya fina bilder!

 

Har nu insett att det inte var så många som fattat att jag och Lasse separerat.

Med tanke på de reaktioner jag fått från olika håll och kanter så har det uppenbarligen inte varit helt uppenbart.

Men så är det ju, vi har tänkt på barnen i första hand och inte velat säga varken bu eller bä innan vi var säkra på vart vi stod.

Kanske är vi inte helt säkra nu heller, jag vet faktiskt inte riktigt…

De små gillar inte att flytta fram och tillbaka, det har jag fått klart för mig. De säger båda två att de vill att mamma och pappa ska bo tillsammans igen, att de inte vill vara utan den ena eller den andra…såklart, varför skulle de vilja det!

Filippa är ju den som funderar mest och har pratat mycket om att hon vill att pappa ska bo med oss igen.

”Jag vill ju vara här” säger hon, ”men också att pappa ska vara med oss”

Ja vad ska jag svara…kan inte annat än pussa o krama och intyga att hur det än blir så kommer det att bli bra ( som man alltid säger till sina små, oavsett om man är säker på sin sak eller inte )

 

Hon har blivit väldigt ”mammig” nu senaste tiden, vilket inte alls är något negativt tycker jag, snarare mysigt, min lilla tjej och jag liksom ;-)

Älskar ALLA mina barn, villkorslöst och ”to the bitter end” men självklart är det skoj att jag fått en liten dotter också, bland alla boys ;-)

Har bra kontakt med alla kidsen, även om de såklart har olika personligheter och man på nåt vis har lite olika förhållanden till var och en av dem. Eller nej, jag tar tillbaka det…Det är nog snarare så att man får lite olika kontakt och ”samtalsämnen” allt eftersom åren går.

Tonårsperioden verkar ju vara ett kapitel för sig...;-)

 

Hur som helst så märker jag nu att man får ett litet annat förhållande till sin dotter, på så vis att hon är väldigt intresserad av vad jag gör och inte med sk ”tjejgrejer”, och hon älskar allt tjejigt ;-)

Vilket är fantastiskt roligt och man vill ju bara köra tjejhäng fullt ut med den tösen!!!

 

 
 
 
 
 
 
 
Min fantastiska lilla tjej babe <3
 
 
 
 
 

Du är älskad. Det är det första och sista du behöver veta. Alltid!

Vi är stolta över dig. När du upptäcker att du kan saker. När du är snäll mot andra. När du lyckas med sånt du strävat mot. Men lika mycket när du bara är. DU är tillräcklig!

Ta dig själv för given. Men glöm inte att säga tack. Tack är ett fint ord.

Du gör skillnad. Du lämnar spår efter dig. Du kan bestämma dig för att de spåren får andra att växa.

Säg det snälla du tänker om människor. Folk får höra sånt för sällan.

Var rädd om de stora orden. Använd dem mycket och ofta när det gäller, men ta inte till dem förrän du vet att du står för dem. Ta inte till dem för att bli omtyckt.

Mod är olika saker för olika människor. Jämför dig inte med den som har helt andra talanger och gåvor än du. Den enda du möjligtvis ska tävla med är dig själv.

Våra vänner är dina vänner. Och de kan en massa andra saker än vad vi kan. Be dem om hjälp. Låt dem vara en del av din värld.

Du blir inte lyckligare av fler saker. Faktiskt...

Ge människor anledningar att lita på dig. Stå för ditt ord och den du är. Då är det så mycket lättare den dagen det blir fel och man måste be om förlåtelse eller börja om.

Vakta ditt hjärta. Släpp in många och låt det växa men ge inte bort det hur som helst.

Fler knutar – än man kan tro löses upp av ordet ”förlåt”.

Fundera igenom saker. Vrid och vänd på. Men älta inte. Låt det som har varit, ha varit.

Välj dina krig.

Jag är din mamma. Men det innebär inte att jag har rätt att veta allt som händer i ditt liv hela tiden. Jag kommer nog försöka så påminn mig om att du är din egen.

Lek. Hela livet. Gör inte min tabbe att ta saker på för stort allvar ibland. Driv med dig själv.

Din kropp är din och bara din. Du bestämmer helt och fullt över den. Var varsam om vem du låter komma nära dig, för att dela sin kropp med någon annan är något av det vackraste man kan göra.

Hjälp dem med sämre förutsättningar i tillvaron än vad du har. 

Om du någon gång vill starta din egen familj – gör det tillsammans med någon som är lik din pappa. På riktigt. Du kommer fatta sen...

Människor som är äldre än du har oftast fler erfarenheter. Ta vara på det.

Du är – och kommer alltid vara – enormt vacker i mina ögon. Det är ok att vilja vara vacker. Att göra sitt bästa för att vara det. Men var det för din skull. Och för den du väljer att dela livet med, om du gör det valet. Inte för att få bekräftelse från världen runt dig. 

Fråga mycket. 

Lämna oss, res, upptäck världen. Hitta nya platser och människor. Vi kommer alltid vara hemma. Du kan alltid komma tillbaka.

Bestäm vilka människor du speglar dig i, vilka som får ha en talan i ditt liv. Du kan inte ge allt till alla eller ta allas råd.

Ta reda på vad i livet du vägrar förhandla med. Och håll fast vid det.

Din mor har nu och då misslyckats med allt på den här listan. Och lever. Och känner sig älskad. Värt att minnas...

Du kan inte – kommer ALDRIG – förlora vår kärlek. Du är älskad. Det är det första och det sista!

 

 

Hösten ÄR här...

2016-09-13 | 17:46:13

...för nu gör jag grytor :-)
Bra att ha och jäkligt gott!
Lite nöt, lite rotfrukter, lite kryddor, massa grädde och bara helt perfekt ;-)
 
 
 
 
 
 
 
 
 Gott gott!
 
 
 
Och ikväll tänder vi ljus och myser in oss i alla filtar vi har och "chillar" i soffan, sånt gör man när det är höst ;-)
 
 
 
Hörs sen!
 
 

En toppen helg!!!

2016-09-12 | 14:16:00

 

Vi har varit iväg, och kommit tillbaka, och haft det helt fantastiskt!!!

Solen lyste på oss, det var varmt och skönt och humöret på topp hos såväl liten som stor :-)

Ganska mycket folk i parken, men det rullade på bra och under lördagen hade vi förmånen att få VIP band och faktiskt slippa stå i kö, snacka om lyx!

Så istället för 40 minuters köande till Europas snabbaste trä berg- och dalbana Wildfire, fick vi vänta i ynka 5 minuter på att kliva på…

Då fanns det inga ursäkter för mamman och det gick liksom inte att banga, och ska jag vara helt ärlig så var jag faktiskt rätt nyfiken på att testa, den verkade ju skapligt frän…

Sagt och gjort, jag och Albin åkte…

Och skoja inte, den var helt galet bra, helt ”awesome”, jäklar va de gick undan!!!

Ångrar inte att jag åkte och gör gärna om det vid nästa besök :-)

 

Tror min lilla dotter brås på mor sin, för hon bara älskar att åka karuseller, berg- och dalbanor ( kanske inte Wildfire då ;-) ) och allt hon bara får åka.

Inte ett dugg skraj utan skrattar sig igenom varje åktur med riktigt hjärtliga skratt som värmer mammahjärtat enormt. Så lycklig liten tjej som glatt utbrister ”åh mamma vad det kittlar i magen” och direkt vi stannat ”en gång till mamma!!!”  Helt underbart att se den lyckan!

 

Även lilleman Milton åker glatt med, men är kanske aningen mer reserverad och vissa av djuren kunde vara riktigt läskiga, men han blev modigare och modigare och dag två vågade han faktiskt peta lite på stingrockan och stå kvar och titta när de stora hajarna blev matade ;-)

Bamse och han däremot blev bästa vänner direkt, inte blev han blyg över att träffa världens starkaste björn heller ( och snällaste ;-) )

 

En härlig kväll/natt på hotell hade vi där det bjöds på grillbuffé och goda pannkakor, och när minisarna somnat sött fick jag och Albin tid att hänga själv och prata igenom livet på tu man hand, tillfällen som inte ges alltför ofta och är helt klart kvalitetstid för oss båda…

 

Men givetvis ska det alltid uppstå någon liten incident när vi är iväg, och så även denna gång!

Albins i-Phone blev stulen…

Vilket givetvis är anmält, allt är spärrat, och det går att lösa genom försäkringen, men skapligt trist ändå.

Det är ju lite fix o trix och tar en hel del tid innan han har en telefon igen, men men, sånt är tydligen livet, en del sött, blandat med en del salt…och sen en massa surt ;-)

 

Men förutom den lilla incidenten, som faktiskt hamnar under kategorin i-lands problem, hade vi en underbar helg vid Kolmården!!!

 

 

Härligt att träffa alla ”gamla” vänner igen, var ju tre år sen sist som vi träffade de flesta av de vi har kontakt med från ”cancersvängen”, och det är ett alltid lika kärt återseende, verkligen!

Hoppas Ni förstår hur många kämpar det finns där ute!!!

 

 

 
 
 
 
 
Redo för en tvådagars, och solen hade vi med oss
 
 
 
 
 
 
 
Ses helst på avstånd tyckte liten Milton, men vågade sig ändå på att klappa lite på slutet
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Så här glad va hon över att hitta Bamses nappkista i hans lilla hus, men att lämna sina egna nappar var det tydligen inte tal om, "det gör jag när jag är lika gammal som Vincent, sa Filippa" Hm hm hm, Vincent är 8 år!!!
 
 
 
 
 
 
 
Varmt väder innebär givetvis glass i stora lass :-)
 
 
 
 
 
 
 
I DID IT !!!!!!!!!!
"Wildfire"
 
 
 
 
 
 
 
Att besöka getterna var en av höjdpunkterna, så vi kanske skulle ta och hälsa på lite bönder här i krokarna, ska väl inte behöva fara ända till Kolmården för att klappa en get tycker man ;-)
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Blivande fåraherde???
 
 
 
 
 
 
 
Vi blev snabbt bästa vänner med silkesaporna. Trodde först att de faktiskt tyckte om just oss lite extra, eftersom de alla ville vara i Milton och Filippas vagn, "de vill nog följa med oss hem"...Men förstod sedan att det var ju de urtappade "Ahlgrens bilarna" som låg i botten på vaggnen som de små rackarna var ute efter. Stod klart och tydligt att man INTE fick mata aporna, så vi blev aningen nojiga när de glatt skuttade omkring med små rosa bilar i munnen ;-) Hoppas verkligen en liten apmage fixar gotte!!!
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
En Bamse teater...
 
 
 
 
 
 
 
...och barnen var snabbt bästisar med Bamse, Skalman och Lille Skutt
 
 
 
 
 
 
 
 
Delfinshowen, lika magisk som alltid, vilka fantastiska djur!!!
 
Linda Bengtzing hälsade välkomna till en specialshow bara för oss från Barncancerfonden och inledde med några låtar med delfinerna glatt simmandes och hoppandes i bakgrunden
 
 
 
 
 
 
Förväntansfull Filippa
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Så linbanan förstås...
Totalt ofokuserade och superspralliga små minisar på lördagen, som knappt kunde sitta stilla och vi såg dåligt med djur, för det var ju tokhett och de var väl aningen lata ;-)
Men på söndagen gick det bättre, för då var det mer fart på djuren och tur var väl det, för...plötsligt händer det!!! Tekniskt fel och där satt vi, och kunde inget annat göra än att snällt vänta på att teknikerna utförde ett gott arbete. Givetvis blev liten sessa kissnödig där uppe i luften, så tur att lillebror fortfarande använder blöja som man kunde låna av, nöden har ingen lag ;-)
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Sittandes snällt och väntar på att få åka vidare, glada barn trots att vi stod still ovanför de mindre fartfyllda Vicenterna ;-)
 
 
 
 
 
 
Min fina Albin
 
 
 
 
 
 
Filippa avslutar med ett "duckface" i varghänget ;-)
 
 
 
 
 
 
 
Lilleman Milton, söt som få, men tillhör de vildaste av de vildaste!
 
 
Inte det lättaste att få med sig kidsen hem igår. Filippa kunde då rakt inte förstå varför vi inte kunde stanna "bara en natt till"
Så sent hem och behöver jag säga ( skriva ) att vi somnade ovaggade ;-)
Men vilken energiboost, det behövde vi!
 
 
 
Klart jag helst av allt hade velat haft med mig alla mina kids, men pojkarna tre hade planer på annat håll, så då är det som det är...
Men IDAG KOMMER DE HIT!!! "Mamma vecka" BÄSTA veckan ever :-)
 
 
 
 
 
 
 
 
Kram på Er!

Tidig lördagsmorgon...

2016-09-10 | 07:41:41

 

 

 

 

...tröttare än tröttast, men vi är på gång

Smörgåsar bredda, packat och klart så snart drar vi, mot Kolmården.

Bara lite mer kaffe först, så chauffören piggnar till ;-)

 

Har känts lite skumt att åka själv med barnen, tills jag kom på att det är ju liksom inte första gången…

För tre år sen var vi också till Kolmården, jag och alla barnen, för då hade ju Lasse flyttat.

Jag och stora magen tog kidsen och drog iväg, ja jag var gravid med lille Milton så det blir hans första besök på Kolmården nu :-)

Så visst kan jag, visst törs jag, har ju vanan inne…kan själv ;-)

 

 

 
 
 
 
Kolmården för tre år sedan, liten Filippa skrutt, tror inte hon minns så mycket faktiskt ;-)
 
 
 
 
 

 

 

Ska bli skönt att komma iväg en sväng, tänka på annat och göra nåt skoj med barnen. Träffa vännerna från cancersvängen och lite miljöombyte gör gott för kropp o själ!

Så nu drar vi…:-)

 

 
 

Önskar Er alla en skön helg, Kram!

När ventilen väl har öppnats...

2016-09-08 | 22:45:59

Vet att det blir många inlägg nu…

Men det hjälper mig verkligen att skriva.

Har haft så mycket inom mig, i så lång tid nu, har inte kunnat andas ens om någonting, för allt varit så snurrigt…

Men nu har jag vågat öppna ventilen och då är det som om allt bara pyser ut…

Det är fortfarande totalt kaos i min hjärna och jag är så sjukt stressad.

Kontrollmänniska ut i fingerspetsarna och den ovissa framtiden gör mig allt annat än gott…

 

Barnen påminner mig om att man ska vara ärlig…

”Har du sagt vad du verkligen tycker och tänker mamma???”

Jag svarar att jag har försökt så hårt, jag är ledsen, men jag kan inte göra mer…

”Man ska aldrig ge upp mamma”

 

Nej, det är just det, man ska f-n aldrig ge upp!!!

Det är så sjukt irriterande, det finns så mycket kärlek, så många känslor kvar, Jag VET det…

Varför stöta bort problemen när man kan ta itu med dem???

 

Det gör så ont, det känns så fel och jag vill bara gråta när dottern säger att hon vill att pappa ska komma hit, att han ska bo här med oss, här där vi alla får plats och kan vara tillsammans…

( Filippa skulle ha ett lösenord till en app på paddan och kunde inte riktigt förstå vitsen med att sms:a och fråga pappa, när han lika gärna kunde komma hit och bo så skulle vi slippa såna problem och bara kan fråga direkt…Sötnöt, om jag bara kunde skydda dig från allt )

 

 

Jag älskar Dig Lasse Gustafsson, varför kan Du inte bara förstå det, känna det?!?!

Jag vet att jag haft ett liv innan dig, många barn, ett allt annat än fläckfritt förflutet…

Jag vet att jag inte är snäll jämt, jag vet att jag kan bli galet arg, jag vet att jag gjort fel…

Men jag vet också VAD jag har gjort fel, och jag kommer att jobba med det, jag kommer att bli bättre…

Vem har sagt att inte jag kan hjälpa dig med dina hjärnspöken, vem har bestämt att du måste göra det ensam, varför måste du kämpa själv...???

Jag och hela min barnaskara finns här för DIG, vi ÄLSKAR dig, kan du inte bara fatta det!!!

 

 

Att det ska vara så svårt…

 

 

 

 

 DÅ...när det fanns ett Vi

 

 

Nej, nu ska jag sluta älta och krypa ner hos mina små en stund, för en dejt med John Blund ;-)

 

 

 Kram på Er!

 

 

 

 

 

 

 

GLÖM...

2016-09-08 | 15:57:58

 
...Vad jag skrev förut, Det är INTE höst, Det är fortfarande SOMMAR!!!
 
And I Love it <3
 
 
 
 
 
 
 
 
Har älgat som en tok med tom vagn och hämtat hem mina Pluppisar...Äntligen är de här igen!!!
Svettigt, varmt, men bra för flåset ;-)
Hade tänkt att ta bilen så bilstolen var lämnad på förskolan, så sessan fick äran att sitta på bästa tronen :-)
 
 
 
 
 
 
 
Älskade Pluppisar!!! <3 <3 <3 Milton och Filippa <3 <3 <3
 

Det är inte lätt när det är svårt...

2016-09-08 | 12:07:05

...brukar man ju säga!

Men det är ju som det är och på något vis har jag aldrig varit särskilt bra på att ”grotta ner mig” i misären.

Att jag aldrig har, och mest troligt heller aldrig kommer, att glida fram på en räkmacka, det har jag sedan länge förstått…

Och att jämföra sitt liv med andra ska man akta sig för!

Ingen vet vad vi var och en har i sitt bagage och man ska absolut aldrig döma eller dra några slutsatser av sånt man inte är 110% säker på ( vilket man oftast aldrig är )

Jämföra sin skit med andra ska man alltså skippa rakt av, för man kan alltid snabbt komma fram till att det finns de som har det bättre än Dig själv, men också definitivt de som har det sämre än Dig!!!

Mer om det behöver jag knappast gå in på…ni fattar säkerligen vad jag menar ;-)

 

Men just nu kan jag ju tycka lite synd om mig själv…

Jag hatar att vara ENSAM!!!

Vilket är skrattretande, eftersom jag aldrig är helt ensam…

Har alltid ett eller flera barn boende hos mig ;-)

Men jag saknar den där handen att hålla, den där kroppen att sitta nära och glo på nån dålig såpa på tv tillsammans med, den där snarkande individen att dela säng med...( vilket i och för sig funkar med alla mina kids oxå ;-) )

Någon att dela vardagen med, diskutera och fundera, skratta och gråta, HAN som alltid finns där...

Jag vill inte vara ensam vuxen i min familj!

Har faktiskt inte levt ensam på 18 år, så ni kanske fattar att det är lite skum känsla ;-) 

 

 

Men igen, det är som det är och jag ska nu ta till mig av vad min goa fina vän försöker lära mig…

”Tänk och fokusera på alla de positiva saker Du har i Ditt liv”

Och jag har ju massor av positiva ”saker” i mitt liv…

 

Mina underbara, fantastiska barn…alltid, oavsett, villkorslöst!

Mina två underbara ”Päron” som ALLTID ställer upp på mig och mina barn!

Mina vänner, hur jäkla awesome är Ni inte…utan er, ingen Anna!

Jag har tak över huvudet och mat på bordet ( även om man alltid kan önska ett större boende och mera cash ;-) )

Och framför allt…cancern hålls fortfarande på avstånd, både för min son och för min mor!

Ja listan kan göras lång, men det hinner jag inte just nu, men fick ju med det absolut viktigaste i alla fall!

 

Och vet ni vad…hockeysäsongen ÄR igång, på hemmaplan!!!

 

 

 

 

ALBIN på Fagerliden!!!

 

 

 

Och snart hämtar jag hem mina två Minisar, som jag längtat!!!

 

Och vi kommer ha en minisemester till Kolmården i helgen, där fantastiska Barncancerfonden bjuder oss på två dagars djurpark, Bamsevärld, hotellövernattning och möjlighet att träffa och hänga med våra underbara vänner från ”cancervärlden”

 

Alltså fatta hur många positiva saker jag faktiskt kommit på, bara idag ;-)

 

 

Kram på Er!

 

 

 

Första tiden med Melwins sjukdom
Melwins operation av Klumpen
Tiden med cytostatika behandlingen
Protonstrålning i Schweiz