bloglovin

Julförberedelser och lite stress såklart...

2018-12-15 | 10:07:00

Morgonstund har guld i mun…

Underbart med sovmornar, men tenderar att inte bli så länge i sängen i alla fall. Kroppen inställd på att kliva upp 06 varje morgon. Men att vakna halv åtta är ju lyxigt bara det.

Pappavecka för några, men här blir det ju sällan tyst och tomt, två minisar och en tonåring kvar i hemmet.

Tonåringen som fyller hela 15 år på tisdag. Nej han är inte jätteintresserad varken av att köra moppe eller EPA, men däremot av att komma in på ett elithockeygymnasium. Han har visat upp sig, han är med i rullorna…och vi väntar, håller tummarna, väntar och håller tummarna, på att drömmen snart ska bekräftas som verklighet.

 

 

 

Hockeysonen, Fagersta AIK #6 ❣

Foto av Michelle Tingberg 👌

 

Tänk vilka sex helt olika personligheter de är ändå, mina juveler.

Bror äldst körde upp för moppekort i stort sett på självaste födelsedagen (inte exakt såklart) håller på med business och tar sig för det ena projektet efter det andra, vare sig det gäller att sälja potatis eller skapa film.

Hockeysonen lever för hockeyn, är mer i ishallar än hemma och fokuserar enbart på att utvecklas inom sin sport.

Bror nummer tre kämpar på med nationella prov, första betygen och funderar på valet av högstadium. På väg mot tretton, och in i tonåren med allt vad det innebär.

Bror fyra, den lugna eftertänksamme lille funderaren. Fokuserar på skolan (tävlingsmänniska och resultaten är viktiga), kompisar och hur lugn och lite blyg han än må vara så ”lever han ut” till fullo på teaterscenen.

 

 

 
 
 
Min lille teater-Vincent ❣
 
 

Lilla tösen har ett ökande intresse för hästarna, går från klarhet till klarhet, utvecklas fort och jag tror att ”mammas gamla takter” har kommit tillbaka genom henne. Helt orädd och kämpar på att bli bättre och bättre. Hennes mål, att få hoppa stora hinder.

 

 
 
Lilla häst-tösen ❣

 

Och lilleman yngst är den spralligast och mest envisa femåring jag någonsin träffat. En vilja av stål och jag vet inte om det är för att han är minst i den stora barnaskaran, men han ger sig aldrig. Tar till vilka metoder som helst för att få viljan igenom och hur lugn, go och harmonisk han än kan vara (ibland) lika envis, ”galen” och bestämd, med en vilja som kan göra mamman som såväl syskonen smått galna totalt villrådiga och frustrerade. En helt normal femåring antar jag att det är egentligen, om än kanske lite i vildaste laget.

 

Vad har vi roat oss med sedan sist då…

Hockeyungen kom välbevarad hem från Östersund, var nöjd med sin prestation och nu är det bara att vänta och se hur långt han kommer där, Vet inte riktigt vad jag hoppas på, Östersund är ju hemskt långt bort…men givetvis vill jag ju det han vill och hjälpa honom att uppfylla drömmen och chansen ges.

 

Årets bakdag har gått av stapeln och även årets besök till Tomteland (tack Barncancerfonden!)

 

 

 
 
 
Fick med hela barnaskaran att baka pepparkakor, göra pepparkakshus, lussebullar, brownies och koka knäck 😋
 
 
 
 
 
 
TOMTELAND 2018
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Äntigen hittade jag mig en riktig karl 😉
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Roligt när man för en gång skull för med alla sex juveler på en och samma blid 💖
 
 
 
 
 
 
De tre äldsta...också alven
 
 
 
 
 
 
Givetvis skulle önskelistorna lämnas. Detta år var det nissen som tog emot de. 
 
 
 
 
 
 
 
Lika som bär ✌
 
 
 
 
 
Tomtemor må ha aningen fler barn än mig, men vi har iallafall stora familjer båda två 😍
 
 
 

Lucia stod för dörren och även om det endast var lilleman som gick i tåg i år, så var deten mysig och stämningsfull stund.

 

 

 

 

Filippa och Milton (Tomtemor och Tomtenisse) 💖

 

Mitt liv består för närvarande av tre kategorier…barn, studier, jobb, barn studier jobb. <så går livet runt just nu och så mycket tid för annat finns det inte just nu.

 

 

 
 
 
Skolarbete och jobb på sjukhuset går givetvis först och där ägnas mest tid, men jag kör även PartyLite när jag hinner. Julförsäljningen är nu slut, och vet ni vad, vår-sommar katalogen har redan kommit, och jag är salig över sortimentet 😇
 
 
 
 
 
 
PartyLite vår-sommar 😍
 
 

Försöker klämma in små stunder med mina närmaste vänner. Jag behöver de mer än någonsin, få chans att prata igenom livet, skratta och gråta tillsammans, släppa alla ventiler och fylla på med ny energi

Kärleken är totalt lagd på is, vilket inte är så konstigt när den enda som fångar mitt intresse är en omöjlig ekvation (känns det som).

Kanske kommer min tid en dag.

Jag får min beskärda del av utskällningar lite här och där. Kanske för att jag en gånga för alla bestämt att det är såhär mitt liv ska se ut. Kanske för att jag står på mig vad det gäller det jag tror är rätt och fel.

Inget som bekräftar att det är det absolut rätta, men jag går på den linjen som jag tror är bäst. Sen är det upp till var och en att välja om jag är viktig i deras liv eller inte. Jag kan inte påverka det!

 Juletid, en mysig tid, men även lite jobbig. Skola jobb och en salig massa aktiviteter ska hinnas med. En födelsedag ska firas och klackar fixas (som ensamstående student är den ekvationen inte alltid den lättaste). Vet helt ärligt inte riktigt hur denna jul kommer att bli. Vem kommer, vem kommer inte???!!!

Vet i alla fall att på torsdag är det julavslutning för alla mina barn. Förskoleklassen har sitt årliga julspel och detta år är Filippa med, och ska där stoltsera som en liten ängel. Ska bli så roligt att se och en och annan tår kommer i vanlig ordning att fällas (från den piiiiinsamma mamman). Men när blev de så stora, såna underbara och fantastiska personligheter och jag tar åt mig hälften av äran i alla fall, det måste jag väl få göra!

 

Nu börjar julkalendern, som vi slaviskt följer, jag och de minsta. Blev en riktigt bra upplaga detta år.

 

Återkommer…

 

Julkramar till er alla 🤗

 

 

 

 

 

So much to do, so little time...

2018-11-26 | 15:19:36

 
 
 

Så är det i livet för stunden.

Men så ser det väl å andra sidan ut för de flesta.

 

Inne på sista praktikveckan nu. Så jäkla trist, vill stanna här. Tur jag kommer att jobba så fort jag kan på samma ställe i alla fall. Annars får jag nog abstinens eller dör tråkdöden av att bara plugga och plugga. Men jag ska inte klaga. Tre veckor innan jullov och sedan bara EN termin klar. Sedan kan jag titulera mig som medicinsk sekreterare. Klappa mig själv på axeln och säga…I made it!!!

Men inte där än…

 

 

 
 
 
Love it...även om man blir lite trött emellanåt, fredag är och förblir bästa dagen och helgen alltid är välkommen!
 

 

Förberedelserna har börjat. Det närmar sig med stormsteg…JULEN!!!

 

 

 

 
 
 
 

Ni vet ju, jag är Grinchens raka motsats. Älskar julen!

Givetvis är stjärnor och adventsstakar redan på plats, och det pyntas lite till och lite till för var dag.

 

 

 

 
 
 
Lite klart inför advent. Så måste jag klaga lite om min "skadade fot", som aldrig läker. Skulle vilja gå i mina tofflor jämt, men känns ju lite fel med tanke på årstiden 😉 Inne på tredje (eller är det fjärde) veckan nu som sårskadad 😡
 
 
 
 
 
 
Flyttkartonger packas upp lite då och då, även om det går vääääääääldigt långsamt. Men det händer lite iallafall 😄
 
 

Första julmarknaden besöktes i helgen. Åvestbo Julmarknad. Lite av en tradition för oss att fara dit. I år var det extra fint med en lagom kall vinterdag med strålande sol och vitt på backen. Stämningsfullt!

 

 

 

 
 
 
Besök hos Tomten i Tomtebo. Milton tuff och pratade glatt med Santa, medan Filippa var aningen lite skeptisk...
 
 
 
 
 
 
Melwin och han klass 6 stod flitigt och sålde för att tjäna en slant till kommande klassresa
 

 

Black weekend i helgen, och grabbarna (tro det eller ej) ville dit en sväng. Det behövdes lite kläder till avslutningar och för att de helt enkelt blivit urväxta.

Albins stuga är äntligen färdig (kanske jag redan har skrivit om, minns inte) så lite inredning dit.

 

 

 
 

Albin har typ flyttat hemifrån redan 😉

 

Övningskörning av 16-åringen både dit och hem. Hemresa i halt väglag och mörker. Han är verkligen superduktig på att köra, men mammans nerver är allt lite klena. Men jag lär mig att ”andas” jag också, är väl bäst det 😉

 

 

 
 
 
Vincent, min lille "teaterapa" har haft föreställning i helgen. Himla duktiga barn det där 💖
 

 

Gymnasieval för Albin, och herregud vilken djungel det är med olika hockeygymnasium och ”uppvisningar”

Men nu är det sluttampen. Inga ändringar av valen fr.o.m. 1 dec, så det gäller att tänka till nu de sita dagarna och sedan är det ”bara” att vänta på besked.

Men nu till det mest nervösa för stunden. Albin ska till Östersund och visa upp sig för antagning till deras hockeygymnasium.

Fatta…Östersund!!! Det är ju skitlångt dit. 6 timmars körning enkel väg.

Vi hade inte sökt dit, men de kontaktade Albin och ville träffa honom. Känns inte som om man bara kan sumpa den chansen och Albin vill ju dit, så då ska han åka dit.

Logistiken är dock som vanligt väldigt svår att få ihop.

Minisarnas pappa jobbar, jag har sista praktikveckan och MÅSTE göra mina timmar. Att tur och retur (12 timmar totalt) på ett dygn kändes övermäktigt, och detta väglag är för mig aningen skrämmande. Innan helgen var jag fast besluten att jag skulle följa med honom på tåget. Snällt vänta en heldag i Östersund medan hockeysonen ”visade upp sig”.

Men igår insåg jag att det verkligen inte fungerade. Även om tre av barnen har ”pappavecka” är det ett par barn kvar att ta hand om och jag vet inte hur jag ska trolla in mina praktiktimmar om jag håller mig borta i över en dag. Börjar ju skolan nästa vecka igen och kan knappast sitta här då i tid och otid.

Men hockeysonen är tuff, och han ser inga hinder att ta tåget norröver på egen hand. Han fyller visserligen 15 år nu i december, men ändå är ”hönsmamman” lite brydd över att släppa honom bara sådär. Men nu är biljetterna bokade och klara. Nattåg dit med avfärd redan ikväll, hockey hela dagen imorgon och sedan nattåg hem till lilla Fagersta igen. Det blir tufft, inte så mycket sömn, men väl hemma igen kan han ju vila upp sig. Ibland får man ta i lite extra 😉

Pratade dock med ansvarig för denna try-out dag och för hockeygym igår, och han skulle ta väl hand om Albin under hans Östersundsvistelse. Hämta och lämna honom vid stationen, och de hade visst något vilorum vid ishallen så han skulle kunna vila lite också om det fanns ”dötid”.

Så det kommer gå bra intalar jag mig själv, och enligt ansvarige mannen så vår Albin långt ifrån den enda som kom utan förälder. Då kändes det liksom aningen lite bättre i mammahjärtat.

Ja, så nu är det bara att hålla tummarna…eller inte, vill jag ens att han flyttar till Östersund???!!!

Det löser sig, men jag har ändå huvudvärk och pulsen är hög (fjantmamman).

 

 

 

 
 
 
Bara att köra hårt nu gubben!!!
 
 
 
Kanske borde vila upp mig lite, MEN...
 
 
 
 

 

 
 
 
Kram på er!
 

 

Höstlovet...

2018-11-05 | 22:28:51

 

 

 

Har varit iväg… och kommit tillbaka. Vilken fantastisk Tv-pucks helg!!!

Superhäftigt att ha varit där. Känns som om jag var lika uppspelt som hockeygrabbarna över att få åka, eller i alla fall nästan.

Intressant att se alla dessa olika lag, jämföra kapacitet och inse att vinnarna, Göteborg var detta år helt outstanding!

Men vårt Västmanland då, de var ju skitbra!!!

 

 

 

 
 
 
 
 
 
Västmanlands läns lag 2018 - 7:e plats i TV-pucken 
 
Albin #8
 
 

Slutade på en 7:e plats och det är bättre än vad Västmanlands län presterat på mycket länge. Ja ett riktigt bra lag fick de till och jag är övertygad om att grabbarna (och tränarna med) har haft en riktigt rolig tid och kommer hem med en erfarenhet rikare och lite bättre, helt enkelt.

Tar ett tag att smälta detta och även om grabbarna är trötta så är denna mamma det också. Jag är så jäkla nervös så fort Albin drar ut på isen.

Sen blir det ju knappast bättre av att en av Västmanlandskillarna fick en sån smäll att han fick åka akut med ambulans. Lyckligtvis var det ”bara” en hjärnskakning och han kunde lämna sjukhuset redan samma kväll, men ändå. En förälders värsta mardröm att se sitt barn bli liggandes på isen, inte veta ett skit hur det gått, och ja, jag tror hjärtat stannar en aning.

 

 

 

Jag och de små hade lite kvalitetstid mellan matcherna och underhöll oss på hotellet och med ett besök på Linköpings Flygvapenmuseum ❣

 

 
 
 
 
 

Både jag och Albin kom hem nöjda och glada igår, om än, som sagt, lite trötta. Kanske han lite mer än mig 😉

Ett suveränt anordnat evenemang som dessutom gynnade en god sak. Sponsrade Barncancerfonden 👌

 

 

 

 

Men jobb och skola idag. Eller nu har jag ju praktik, men tider och engagemang är detsamma som jobb. Skrivande hela dagarna. Vissa läkare går fort att skriva, pratar tydligt och ”ordentligt” medan andra är lite kluriga och kan ta sin tid. Men det hänger ju på erfarenhet det också, jag lär och jag lär. Men det finns många läkare, och de kommer och går 😉

 

Ska vila upp mig nu, ”alla barnen vecka” och full fart…men hjärtligt

 

Kram på er!

Den lilla sekreteraren...

2018-10-30 | 20:01:15

 

 

 

Sitter och skriver för fullt om dagarna. Superroligt!!!

Jag kommer inte ihåg vad jag berättat och inte, men jag sitter i alla fall på Medicinmottagningen i Fagersta. Nära och bra till hem och skola, och personalen är jättegulliga och hjälpsamma.

Min handledare sitter dock i Köping och jag skriver för Akutmottagningen där. Coolt att man ändå kan sitta på hemmaplan och skriva va 😉

Kommer inte gå in på detaljer hur den biten går till, de som vet, de vet och annars är det nog ganska så ointressant.

Är redan inne på andra veckan av 6. Skulle vilja stanna här för evigt och liksom vara klar med skolan nu, men riktigt så bra är det ju inte.

Får glädjas åt att det inte är några fler tentor denna termin och att tiden går fort, och snart är jag klar och kan titulera mig medicinsk sekreterare och inte "bara" som kanslist, som jag får heta i nuläget 😊

Kommer ändå att jobba på Medicinmottagningen så mycket som jag hinner och kan under min utbildningstid. Vill hålla skrivandet igång.

 

Vilken gråtrist dag idag. Regn och det känns som om det aldrig riktigt blivit dag.  Då är det skönt att sitta inne i värmen på sitt lilla rum, lyssna på läkare, skriva och blicka ut över Fagersta. Jag klagar inte, min plats i livet liksom 😁

Nog om detta nu…

 

Ska bara köra en dag till denna vecka, för på torsdag drar jag till Linköping.

Slutspelet i TV-pucken!!!

Helt galet, men min ”lille” Albin åker dit och representerar Västmanlands läns lag.

Hur långt de kommer gå, ja det vet man ju inte. Men det är i alla fall matcher t.o.m. lördag, sen får vi se om det blir finalspel på söndagen. Vi håller tummar och tår för det! Ska bli så jäkla skoj och spännande.

 

 

 
 

 

Halloween firade vi i helgen. Inget sådär jättespeciellt egentligen.

De små gick runt kvarteret och gjorde ”bus eller godis”. Fick en rätt bra utdelning faktiskt.

Fram med lite pumpor och käkade Halloween godis. Sen va helgen slut…

 

 

 
 
 
Minisar redo för trick or treat 😱
 

 

 
 
 
Pumpor och kanelbullar fick pigga upp helgen 💖
 
 
 

Men vet ni vad…

När jag kommer hem från Linköping är allt vad Halloween heter över och jag kommer gå all in for christmas.

 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Har givetvis redan laddat upp med årets exemplar av Amelia Jul och Blossa á 2018. Sen att jag testade Leif GW-vinet i helgen är bara en liten parentes, men det var ganska så gott iallafall 😄
 
 
 

Nej, nu ska jag gå igenom packningen med hockeysonen. Han drar med laget redan imorgon för att installera sig.

Får ju inte missas något 😉

 

 

 

 

Plugg, plugg och åter plugg...

2018-10-17 | 14:28:06

 

 

 

Usch och blähhh…

Sitter typ och kräks, orkar inte med detta pluggande nu. Noll motivation!

Grått och trist ute, det tar tid att få ordning på stugan (fönster som krånglar och hit och dit), jag glömmer det mesta jag borde komma ihåg och jag är sååååååå jäkla trött!

Tenta igår, kändes ok, men man vet ju aldrig. Men det va ju i alla fall en relativt lättläst kurs.

Fredagens tenta suger big time, hälso- och sjukvårdsjuridik.

Just nu känns det som att jag inte kunde bry mig mindre om hur tvångsvården fungerar. Tänkte inte själv fånga in någon och tänker mig heller inte att jobba inom området i framtiden.

Motivation, motovation…bring it to me!!!

 

Var till stallet med lilla stumpan igår. Så himla mycket trevligare 😉

Hon hade sin ridlektion, och det går så bra för henne. ”Rida lätt” takten sitter nu kanon och hon är inte rädd eller osäker för fem öre. Den lilla tjejen på den ”stora hästen” har full kontroll och styr och ställer så liten hon är. Når knappt nedanför sadeln, men de små benen ”sparkar på”, så framåt kommer de 😊

 

 

 
 

 

Vill så gärna börja rida själv igen. Inte på tävlingsnivå, men så där lite på kul. Dessa underbara djur, märker nu hur mycket jag faktiskt saknat hästarna och älskar hästlivet. Vet dock hur mycket tid det tar. Men som sagt, jag tänker mig inte att börja tävla mot Malin Baryard igen direkt 😉

Har ju så himla lite tid till övers bara, men kanske är det värt att trycka in lite ridning. Tror det ger mer energi än det tar och för mig är det nog den mest perfekta (för att inte säga den enda) träningsform jag kan hålla på med. *Love it*

Nej, nu ska jag liva upp det lite med tårta som världens bästa grannar nyss kom över med.

Det hade visst blivit över en del från nåt kalas 😋

 

 

 

 

 

Hörs sen ❣

 

 
 
 
Trött, tröttare, tröttast...😴

 

Hockeylivet...och lite till

2018-10-15 | 15:09:00

 
 
 
 I kära Karlstad 😍

 

 

Måste berätta lite kring hockeysonen. Det har hänt så himla mycket där.

Tror att senast jag skrev var vi i Karlstad på hockeyläger. Ett återkommande event som han varit till varje sommar och även på hösten vissa år.

Efter dessa år hittar jag bra i Karlstad och tycker att det är en fantastiskt fin stad. Gillar verkligen att åka dit och i kombination med hockey blir det ju bara ännu bättre.

Det har varit mycket av den varan.

Albin kom med i Västmanlands läns lag. Superroligt, det var liksom första större målet i hans ”karriär”.

I och med det innebar det också att han förutom några matcher inom regionen (typ Mellansverige) tagits ut och spelar med i Tv-pucken.

 

 

 

 

Gruppspelet gick för någon månad sedan på inte mindre än Gotland. Så det var bara att packa ihop och ta oss en liten båttripp till idrottens ö, som den kallas.

Grabbarna i laget höll samman hela resan. Buss/båt tillsammans och även boendet ihop. Så hockeysonen såg jag knappt av mer än på isen. Det är hårda restriktioner från ledarna att föräldrarna ska hålla sig borta från barnen under matchhelgen. Givetvis pratade vi i telefon och sågs nån ”snabbis” här och där. Att jag skulle missa att vara på plats fanns inte på kartan.

Så jag och minisarna tog båten över, boade in oss i en stuga väldigt nära ishallen och hejade fram killarna varje match.

 

 

 
 
Båtresa till Gotland
 
 
 
 
Sol och bad...
 
 
 
 
 
...varvat med raukar
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

Emellan matcherna kunde vi faktiskt bada! Vädret slog till och var på topp hela helgen och stugbyn låg så fint till vid havet. Nu var ju inte just havet särskilt varmt, så där klev vi inte i. Men det fanns en pool med soltak som vi fick bada i hur mycket vi ville. Helt perfekt!

Någon förmiddag var det lite mulet och då var vi kulturella och åkte och tittade och klättrade på raukarna.

 

Hockeyn då…senaste åren har det inte gått direkt lysande för Västmanland i Tv-pucken. De har hamnat i botten och inte gått till slutspel. Så tankarna om att gå vidare kändes väl lite sisådär.

Men helt galet, grabbarna spelade helt awesome, vann alla matcher, hela gruppspelet och det stod klart att Västmanland och Örebro län gått vidare till slutspel.

Så jäkla häftigt, och vad roligt för grabbarna! Äntligen liksom 👌

 

 

 
 
 
Taggad hejarklack
 
 
 
 
 

 

Vinst!!

 

 

 
 
 
 
 
 
 
 
Så jäkla duktiga grabbar!!! * Västmanlands Tv-puck lag 2018 *
 
 
 

Slutspelet går lite närmre och lättare att ta sig till än Gotland. Första helgen i november är det dags att besöka Linköping.

Jag tyckte själv att jag var tidigt ute med att boka boende, men icke. Linköping var helt fullbokat, så det blev ett hotell i Norrköping. Men det är ju inte så långt emellan. Albin själv bor ju med laget på plats.

Redan bestämda matcher/lag för torsdag och fredag. Sedan får resultaten av de matcherna utvisa hur länge och hur mycket mer de får spela under lördagen och eventuellt söndagen. Motståndet är ju så jäkla tufft, men uppenbarligen kan detta lag slå till med en skräll. Bara att hålla tummarna!

 

Så glad (och stolt såklart) att min Albin är med, hans stora mål!

 

I skrivande stund befinner jag mig faktiskt i just Karlstad. Albin har blivit uttagen till att visa upp sig inför intagning till hockeygymnasium.

Givetvis har han sökt lite olika elithockeygymnasium (man får dock bara söka 4 stycken), det är ju hans stora dröm att komma in på ett hockeygymnasium, och högst på listan står Färjestad.

En stor bedrift bara att få komma hit på en try-out, och det är ett riktigt duktigt gäng som är här. Tufft motstånd och de kommer att plocka ut 8-12 spelare!!!

Men det är bara att göra sitt bästa och framför allt, ha jäkligt skoj, det är väl ändå största anledningen till att han spelar hockey…hoppas jag 😉

Och det är ungefär så jag säger och peppar honom, vad mer kan jag göra liksom. Vill ju så gärna att han ska uppnå sin dröm, men vad mer kan en mamma göra än att ta hand om ”markservicen”, transportera ungen och se till att han har bästa förutsättningarna i alla fall. Men på isen kan jag inget göra 😉

Så jag sitter här, sådär lite lagom nervös och håller tummarna var gång han går på is.

Det blir som det blir!

 

Ja, så nog är det mycket hockey här i livet just nu.

Förutom läns laget spelar han både i FAIK:ens U16-lag och J18-lag, vilket innebär matcher både lördagar och söndagar. Träning 4-5 gånger i veckan, och han tränar även med A-laget så fort han får.

Fattar inte hur den lilla kroppen orkar. Men har man största intresset ”ever”, en jäkla vilja och är envis som synden, så går det tydligen 😁

 

 

 

 

 

FAIK klädd Albin #6

 

 

Inte helt lätt för hockeymorsan att hinna med jämt. Skulle gärna se varenda match han kör, men jag fixar det bara inte, och givetvis vill jag även lägga stor tid på mina övriga barn, göra saker och hänga med de.

I en barnaskara på sex kids kan man inte få all uppmärksamhet jämt, så är det ju bara.

 

 

 

 

Min fina och bästaste "lilla" familj 💖

 

 

Filippa har börjat rida på ridskola. Någon måste ju gå i "mammas fotspår" 😉

 

 

 

 
 
 
 
Liten tjej med stor häst ❣
 

 

Minstingen Milton har även han gått ut på isen och tränar lite smått på hockeyskolan. Får se om vi kan hålla hockeyn vid liv 🙃

 

 
 
 
Redan från start var den lille killen med i ishallen, 5 år senare står han på is i full mundering 😍

 

 

Det är det otroligt mycket plugg nu. Sista året på utbildningen och tentorna avlöser varandra i rask takt. Det är många kursen som ska plöjas igenom.

Jag fick även förfrågan om att börja jobba som timanställt på Medicinkliniken i Köping. Klart jag sa ja!

Så jäkla roligt att få komma dit och så fort jag har haft möjlighet har jag infunnit mig. Men de är så gulliga där och har full förståelse för att skolan kommer i första hand och vill att jag ska klara utbildningen, så de begär ingenting av mig att jag ska jobba mer än när jag absolut kan och orkar.

Men det är ju både roligt och bra för plånboken (även om lönen givetvis är minimal när man inte är färdigutbildad) och jag vill ju få in en fot inför framtiden.

Nästa vecka börjar vi dock 6 veckors praktik, så då blir det ”jobb” varje dag. Men skönt att få ett avbrott i studierna. Det slipper jag ju på helger och kvällar i några veckor i alla fall.

Det var först sagt att jag skulle sitta på Medicinkliniken i Köping, men i förra veckan fick jag beskedet att jag får sitta i Fagersta istället. Fatta lyckan!!!

Istället för en timme i bil enkel väg, har jag nu en sisådär 10 minuter till sjukhuset (om ens det). Från barnens skola/förskola typ 2 minuter. Ska bli så jäkla skönt att vara på hemmaplan! Grattis till mig 😉

 

 

 

 

Plugg, plugg och lite mera plugg...medicinsk sekreterare "is the shit" 👌

 

Och nej, jag har inte slutat med PartyLite 😇

En väldigt liten inkomstkälla, men många bäckar små och jag gillar verkligen produkterna och konceptet. Men jag har trappat ner, det har jag…

 

 

 

 

PartyLite konferens, kick-off inför höst/vintersäsongen. Tema den "lilla svarta" och spetsöron 😄

Sååååååå himla mycket fint denna säsong!!! Värt ett besök på PartyLite´s hemsida och sedan beställa av mig 👌😀

 

 

Nu ska jag återgå till kombon tentaplugg och hockey.

Men behövde ett litet break och skriva av mig lite 🤓

 

 

 

 

 

 

Det lilla huset...

2018-10-12 | 13:39:27

Har lovat att jag skulle skriva och berätta lite mer vad som hänt sedan i somras.

Vi börjar med att vi har flyttat. Äntligen har vi kommit till ett hus!!!

Det var givetvis inte särskilt ”easy peasy”. Vet inte hur många kartonger det blev och alla jäkla möbler. Hur har jag fått plats med allt i en lägenhet. I och för sig var den på 125 kvm och hade ett lika stort vindsutrymme ovanpå, så jag hade ju lite plats att förvara allt. Kom från ett hus på 240 kvm till lägenheten, så visst fanns det saker att försöka få rum med och bubba upp på vinden. Ändå sålde jag av en hel del.

Vinden låg givetvis högst upp, så det var några trappor ned att bära ”tusen kartonger” men med fantastiska vänner och lite jävlar anamma så fixade det sig såklart till sist.

Vi kom på plats!

Själva huset är inte jättestort, 135 kvm. Men rummen är desto fler än i lägenheten. Melwin och Vincent har fått varsitt rum. Jag har fått mitt egna sovrum för minisarna (Filippa och Milton) har ett ganska så stort sovrum/lekrum att dela på. Tonåringarna då???!!! Vi har ett garage där ett rum sitter i anslutning till. Ett fräscht varmbonat (naturligtvis) rum som blivit Robins rum. Äntligen ett garage där han kan ställa moppen i och förvaring för alla våra cyklar. Det var inte helt lätt inne i stan, man blev av med ett och annat, tyvärr.

På framsidan håller vi som bäst på att bygga Albins ”rum”, en egen liten stuga faktiskt. Det tar sin lilla tid, men snart så bör det vara dags för inflyttning för vår Albin, som för tillfället sover i Miltons säng, i väntan på att bygget ska bli klart.

Minisarna har ju sina egna sängar nu…men hittills har inte en endast natt spenderats där. Mammas säng är tydligen att föredra. Men det känns så skönt för oss alla att möjligheten i alla fall finns. För plötsligt händer det…😉

Filippa började ju skolan nu till hösten, förskoleklass, eller 6-års som de även kallar det för. Stora tjejen! Milton går sitt sista år på förskolan. Så nästa år händer det ”ofattbara”, jag kommer inte att ha ett endaste litet barn på förskolan. Har inte hänt sedan Robin började förskolan, han är 16 år nu 😱

 

Åter till huset. Det är absolut inget ”märkvärdigt” hus, inte särskilt stort, inget flådigt, men vi har en liten trädgård, en lekstuga och två altaner. Framförallt, det ligger på ett lugnt och fridfullt område och ni vet när man kliver in i ett hus för första gången och direkt får känslan att Det här är vårt hus!

Så var det och så blev det 😃

 

Nu i efterhand, när vi bott här ett tag är det ingen av oss som riktigt kan förstå hur vi stod ut i lägenheten så länge som vi faktiskt gjorde. Inget fel med stan, men nej, det passar inte oss. För bullrigt, för stökigt och alldeles för mycket liv och ståhej. Men det viktigaste, antalet rum, äntligen har vi fått våra egna små kryp in.

Vi är långt ifrån färdiguppackade, skolan och vardagen kom emellan. Men allt tar sin tid och vi trivs, det enda som räknas just nu!

 

Som sagt, plötsligt händer det…😁

 

 

 
 
 
Framsidan...
 
 
 
 

 

 ...där Albins lilla stuga började ta form.

 

 
 
 
Baksidan, med garaget och längst ut Robins rum
 
 
 
 

 

 Den lilla lekstugan och numera har vi även fått plats med en studsmatta vid sidan om äppelträdet

 

 

 
 
 
Det går framåt med stugan, vi har "höstat" lite och tänkt på fåglarna, och hockeysonen har fått upp ett intresse för matlagning och mamman hinner med så mycket mer...tacksamt 😍

 

 

En liten "snabbis" om vad som hänt under min frånvaro...men, det kommer mera 🙃

Den lille prinsen...

2018-10-11 | 23:12:51

 
 

 

 

Vi har nu firat den ”lille mannen”. Hela fem år, det är stort!

Skönsång på morgonen, presenter. Firad på förskolan, där han bjöd på frukt.

Bananer, melon och vindruvor hade prinsen valt att bjuda sina kompisar på. Man fick också ta med sig en bok hemifrån som skulle läsas under själva firandet. Lillprinsen valde boken Vem som hade gjort det. I korta drag, en bok om djurbajs. Lillprinsens absoluta favvo bok 😊

Kvällsfirande med lite släkt, vänner och alla syskon. Tårtan var sedan länge önskad av lillprinsen och som vanligt, hans önskan är vår lag.

En Batman tårta levererades.

 

Han somnade gott den kvällen, vår lille nyblivne 5-års prins 💖

 

 

 

 
 
 
 
 

Måste vila upp mig nu.

Tentorna avlöser varandra, sjukhusbesök med både ett och två barn och ja, vardagen stannar liksom aldrig och väntar in mig…😕

Håll igång 😅

 

 

 

 

 Återkommer...

 

Kram på er!

Första tiden med Melwins sjukdom
Melwins operation av Klumpen
Tiden med cytostatika behandlingen
Protonstrålning i Schweiz